[171010] I Hamburg pågår en utställning om Karl Marx’ bok das Kapital, eller Kapitalet på svenska. Här blandas en lekfull relation till den traditionella kapitalistiska varuproduktionen med idolkult och ren teoridiskussion. En respektlöshet blandad med allvar som kan kännas befriande.
Arbetets museum i Hamburg ligger som sig bör i en gammal industribyggnad, här för gummiprodukter. Museet i sin nuvarande form startades 1991, samma år som Arbetets museum i Norrköping. Det kan vara en tillfällighet, men påminner starkt om tankarna bakom skapandet av Skansen i Stockholm. Många är överens om att Skansen tillkom som svar på den ökande medvetenheten om att det gamla bondesamhället var på väg att dö ut. Ett museum kunde då vara ett sätt att hantera minnet av en döende kultur.
1991 hade visserligen den digitala revolutionen inte så tydlig gestalt, men den gamla analoga industrin hade ändå utsatts för olika former av strukturomvandlingar. Under några decennier hade fabriker flyttats till låglöneländer och så småningsom följde friare rörlighet även för kapital. Allt detta väckte tankar på att industrisamhällets kulturformer var värda att förvara på ett museum. Snart visade det sig också att gamla industrilokaler hade kulturvärden som inte så lätt kunde återskapas i modern arkitektur. Trä och tegel får en annan patina än betong. När industrins restprodukter sanerats växte intresset för dessa byggnader explosionsartat.
Tankegången vid uppbygget av museet i Hamburg var att det inte skulle bli en ansamling av lösryckta artefakter. Sociala kopplingar mellan arbetarlivet och industriproduktionen skulle genomsyra museet. En avdelning med gummiproduktion är under uppbyggnad. Vad som växer fram ur det återstår att se. En anan avdelning visar tryckteknikens utveckling där man visar teknikerna genom att producera trycksaker.
Tillfälliga utställningar finner man höst upp i byggnaden. Här hittar vi utställningen om Kapitalet. Utställningstekniken är inte särskilt flashig utan mer av gammal slag. Fokus ligger på den idémässiga utvecklingen. Bland annat diskuterar man hur det kan komma sig att tankegodset i Kapitalet har kunnat överleva i 150 år efter att den första utgåvan av det första bandet gavs ut i Hamburg 1867. Själv trodde Karl Marx att kapitalismen som ekonomiskt system skulle kollapsa inom några decennier. Idag ser vi en ny uppgång i intresset för att läsa Kapitalet.
Besökare kan även medverka till en diskussion om olika samhällsfenomen. Speciellt drogs mina ögon till frågeställningen om vad vi inte vill se som varor i samhället. Denna fråga tycks vara en ny skärningspunkt i dagens senkapitalistiska värld. I Sverige skär frågan som en kniv genom även borgerliga väljare, som inte vill att skatter ska generera vinster inom exempelvis undervisningssystemet. Sverige är ju dummast i klassen inom detta område. Men frågeställningen har många ansikten. Det märks på denna utställning.
