[170625] Strandverket Konsthall på Marstrand är värt ett besök enbart för den vackra byggnaden som ligger omgärdad av havet på tre sidor. Denna sommar fylls konsthallens båda våningsplan och borggården av utställningen Mystrium, som visar konst av självlärda konstnärer, så kallade outsiderkonstnärer, från en parallell och ofta förbisedd konstvärld.
Utställningen vill peka på den kreativitet och lust till vardagligt skapande som pågår runt omkring oss och hyllar dessa egensinniga, sofistikerade, kompromisslösa och humoristiska konstnärer med sin märkliga förmåga att tänka utanför givna ramar. Mystrium visar måleri, teckning, broderi, träsnideri, papperscollage och andra verk i olika blandtekniker där materialet kan vara plexiglas, gips, trä och glödlampor efter principen ”man tager vad man haver”. Här finns en noshörning i full skala av återvunnen plåt, en björn av traktordäck och palmer av konservburkar.
Vi hoppas att denna utställning, förutom att väcka frågor om konstbegrepp, kvalitet och kreativitetens roll i samhället, också kan stärka lusten till eget skapande. Vi hoppas att fler samtal ska uppstå; om vad som gör något till konst och vad som betecknar hög kvalitet. Vad som godkänns som konst, vem som avgör det och varför? Och spelar det egentligen någon roll om det kallas för konst eller inte? Eller om konstnären är självlärd eller skolad?
Under de femton år vi intresserat oss för denna sorts konst har vi ofta mött självlärda konstnärer vars verk fått oss att häpna över allt som går att åstadkomma med nyfikenhet och skaparlust. Mitt i denna alltmer kommersiella och likriktade värld går de faktiskt sin egen väg. Det är konst där det primära syftet inte är att sälja eller få bekräftelse. Att hålla på för sin egen skull, bara följa sin upptäckarglädje och se hur det går, har varit gott nog. Drivkrafterna kan vara olika, lust, sorg, glädje eller passion, men bottenklangen är ett allvar och ett egensinne där själva görandet och känslan är viktigare än kunnandet.
För att kunna se och uppskatta denna sorts konst behöver vi betrakta världen med öppet sinne och tillåta oss att häpna över sådant vi inte tidigare sett eller reflekterat över. Vi lever i en sekulariserad tid, men de existentiella frågorna lever lika fullt. Kanske blir då konst, poesi och eget skapande vid köksbordet eller i skogsbacken än mer angeläget?
En förutsättning för nyskapande former av konst är möjligheten att frigöra sig från den kommersiella konstvärldens allt snävare definitioner och de professionella konstnärernas mjuka yrkestvång att anpassa sig till rådande teorier och marknad. Utställningen Mystrium vill uppmuntra den både alternativa och grundläggande kreativitet som existerar bland icke-professionella konstnärer. Vi tror att det är från detta håll som framtidens nyskapande konst kan komma – och ju fler som vågar utnyttja denna inneboende kreativitet, desto större är sannolikheten att så sker.
Några bilder:
Bild 1. Strandverket på lite håll, där man ser hur byggnaden ligger i relation till vattnet.
Bild 2. Strandverkets borggård med några skulpturer.
Skulpturer av Alpo Koivumäki (f. 1939), Finland, föreställande björn, ko, noshörning och isbjörnar samt en moskéinspirerad skulptur av Jan-Erik Svennberg (f. 1944), Sala, samt skulpturer av Pål Svensson och Sean Henry som står permanent på borggården.
Bild 3. Alpo Koivumäki . Foto: Greta Vocar.
Samtliga skulpturer är gjorda av Alpo Koivumäki med återvunnit material från hans bondgård i mellersta Finland.
Bild 4. Gustav Adolf Andersson
Foto: Greta Vocar.
Varvsarbetaren Gustav Adolf Andersson (1896-1975) i Göteborg gjorde en mängd skulpturer som pensionär. De som visas på utställningen har legat nedpackade i dryga 40 år på Göteborgs konstmuseum som ”rekvisita”. En hel del pusslande och renoveringsarbete har utförts inför denna utställning.
Bild 5. Konsten är ett mystrium. Låt den vara det. Utställningens titel har vi lånat av konstnären Kello (1920-2016) som arbetade i alla tänkbara material. Kello hade skurit in en devis på en bräda som hängde ovanför dörren mellan köket och rummet. När vi frågade om det möjligen var en felstavning, förnekade han det bestämt och antydde istället att ett mystrium kunde vara både djupare och mera mystiskt än ett vanligt mysterium.
Kello bodde i en liten röd stuga halvt dold bakom stora granar i trakten av Ulricehamn. I trädgården hade han placerat flera skulpturer, inomhus var väggarna målade och dekorerade, skåp, dörrar och tak likaså. Han hade utforskat möjligheterna för skapande i de flesta material. Måleri, teckningar, smide och träarbeten överallt. Han hade ägnat sig åt keramik, på vinden fanns ett litet fotolabb, i uthusen en välutrustad trä- och metallverkstad.
Bild 6. Ett college av Kerstin Bille
Foto: Thomas Wingstedt.
När släktingarna till Kerstin Bille (1918-2010) gick igenom hennes hem efter hennes bortgång, fann de mer än 1200 papperscollage. Bilder ur tidskrifter och konstböcker blev material till nya verk, de flesta limmade på skrivbordsunderlägg.
Bild 7. Teckning av Rolf André
Foto: Frida Johansson
Rolf André (1931-1994) var verksam som charkuterist på ICA i Strömstad och skapade mängder av teckningar på sin lediga tid. Han arbetade mest i tusch men också med blyerts och ibland målade han i gouache.