[170524] Bostadsbristen är stor. Det måste byggas hyresrätter till rimliga priser. Vänsterpartiet kräver skapandet av ett statligt byggbolag för att utmana den bristande konkurrensen i byggsektorn. Parallellt måste Allmännyttan lösgöra sig från marknadstänkandet och ta sig in politikens sfär för att bli en del av det långsiktiga arbetet för ett samhälle där bostaden är en social rättighet.
Den solidariska bostadspolitiken genomgick ett paradigmskifte på 1990-talet. För den nyliberala tidsanda som då tog över var det fullt logiskt att sälja ut delar av Allmännyttan. Den överordnade strategin var att försvaga det gemensamma genom att inlemma allt fler medborgare i marknadens logik.
I Göteborg har Allmännyttan inte sålts ut. Med 70.000 lägenhet representerar ett den värde på närmare 65 miljarder. Vilka möjligheter ger inte detta att påverka stadens utveckling? Allmännyttan har lagstadgade krav på bostadsförsörjning, men mellan 2005 och 2015 byggdes ett par hundra hyresrätter per år. Detta i en stad med 150.000 bostadssökande. En pånyttfödd och socialt engagerad Allmännytta kan ihop med ett statligt byggbolag ändra på detta.
När bostadssubventionerna upphörde på 90-talet störtdök produktionen av hyresrätter. Byggherrarna gjorde större vinster på att bygga villor och bostadsrätter. Mindre bemedlade medborgarna var inte intressanta i det nya samhälle som nu tog form. Att hävda bostaden som en social rättighet lät som ett eko från en förgången tid. För den som har pengar råder igen bostadsbrist. Så se till att du inte är fattig! Det mottot gäller alltjämt.
Utförsäljningen av och de höga avkastningskraven på Allmännyttan är sabotage mot ett gemensamt ansvar för ett socialt hållbart samhälle. Den nyliberala frånvaron av en social dimension i bostadspolitiken har gjort bostaden till en livsinvestering och kapitalvara, till fromma för den privata fastighetssektorn, byggherrarna och bankerna. Klyftorna växer inte enbart ekonomiskt utan även rumsligt. Stadens allt skarpare segregation har skapat ett vi-och-dom-tänkande med oroväckande laddningspotential. Förorterna riskerar att omvandlas från löftesrika, levande mångkulturella stadsdelar till platser för förvaring av de som inte har tillträde till Moder Sveas ymnighetshorn.
Den franske ekonomen Thomas Piketty har undersökt hur pengarna och rikedomarna har fördelats i flera olika västländer. Under decennierna efter andra världskriget skedde en löneutjämning. Sverige låg här i framkant. Den utvecklingen har nu vänt och skillnaderna mellan rik och fattig är idag lika stora som före framväxten av välfärdsstaten. Sverige är det land inom OECD där löneskillnaderna ökar mest.
Desarmeringen av Allmännyttan ingår i ett mönster där alltfler verksamheter som tidigare bedrevs inom ramen det gemensamma flyttas över till privat ägande. Det sker inom skola, vård och omsorg. Att det så kallade näringslivet inte drar sig för att kräva tillgång till skattebetalarnas pengar är kanske inte förvånande. Men det är alarmerande att politikerna inte kan stå emot och värna det gemensamma.
När marknaden expanderar utom samhällelig kontroll underordnas allt värde- förmeringen och tillväxten. Vi avhumaniseras och segregationen bygger murar mellan oss. Politiken pratar om den jämlika staden, men i realiteten hotas den sociala sammanhållningen. De kollektiva strukturerna och tron på det gemensamma har försvagats. Vi övertygas om att vägen till lycka går via odlandet av privatlivet och ökad konsumtion, men det är den rakt motsatta vägen vi måste gå.
Den heliga äganderätten måste ersättas av nya frihetsprinciper. Låt oss bevara Allmännyttan i gemensam ägo och pressa den till att ta ansvar för ett långsiktigt samhällsbyggande, gärna i samspel med ett statligt byggbolag. En Allmännytta som inte stirrar sig blind på kortsiktiga avkastningskrav bygger klimatsmarta bostäder som alla har råd att bo i.
Christer Wigerfelt, redaktör för nätmagasinet Alba.nu
Lennart Sjöstedt, tidigare bostadspolitisk sakkunnig i Hyresgästföreningen Väst
Ove Sernhede, professor, har studerat segregation och stadsutveckling, Göteborgs universitet
