[170404] Det bästa med att läsa böcker är att det ger oss tillfälle att uppleva fler liv än vårt eget enda, lilla. I den självbiografiska Bög i folkhemmet får jag tillgång till ett som av flera skäl skulle varit helt omöjligt annars: jag är född i fel årtionde, i fel stad och har ”fel” kön. Men här tar Arne Nilsson mig med på en resa genom sin uppväxt, från femtiotalet, där han tidigt inser att han inte är någon ”riktig kille” och så vidare genom tonår och vuxenblivande. Han stannar innan den stora HIV-skräcken slår till på åttiotalet.
Det här är en öppenhjärtig berättelse, full av intressanta detaljer. Om diskokulturen i Göteborg, om spelet mellan männen på mötesplatserna i buskage och pissoarer. Om svårigheterna med att komma ut som homosexuell, både bland vänner och inför familjen. Om att till slut hitta sin flock och sedan i viss mån förlora den igen.
Det är också berättelsen om en klassresa av en typ som ändå är typisk för det sextio- och sjuttiotal som Arne Nilsson skildrar. Från arbetarklasshemmet till den akademiska miljön. Och trots våra olikheter hittar jag sådant jag kan känna igen mig i. Strävan efter att passa in och känslan av att vara utanför även mitt i gänget, hans kärlek till biblioteket och många andra saker.
Tack för att du delat med dig Arne! Nu är i alla fall den här läsaren många erfarenheter rikare.
Siri Reuterstrand
Bög i Folkhemmet är utgiven på Atlas förlag 2016