[160908] 
Andrzej TIchý framstår mer och mer som den författare som bäst och med djupast insikt kan skildra livet i de så kallade utanförskapsområdena. I Eländet återvänder han till Holma, området där han växte upp och som också förekommer i hans debutroman Sex liter luft från 2005.
Det som framför allt är tydligt i Andrzej Tichýs böcker är hur irrelevant och generaliserande beteckningen utanförskap är. Här framträder människor som just sådana, inte som marginaliserade gettovarelser, vilket inte alls betyder att de är lyckliga, välanpassade och problemfria. De är ofta missbrukare, ofta arbetslösa, ofta märkta av brutalitet och misshandel. Men deras öden ges en logisk förankring i samhällsförhållanden som de inte råder över. De hanterar sina liv efter de förutsättningar och möjligheter som finns, de är känslomässigt rika och saknar långt ifrån förmåga att analysera sina livsvillkor.
Eländet inleds med att en ung frilansmusiker väntar på sina vänner medan han funderar på framförandet av ett stycke av Scelsi som han repeterat kvällen innan. Han tänker också på de vackra porslinsblommor som slagit ut under natten. En annan ung man, luggsliten och mager, närmar sig honom och ber om en slant. Han får en slarvigt tillknycklad tjuga. Så är berättelsen igång i en slags kontrapunktisk glidning mellan personernas livsöden. Båda får bli berättarjag, och det tillkommer också andra som bidrar med sina historier i relation till huvudpersonerna.
Så småningom kommer en närmast omärklig och mycket litterärt skickligt genomförd identitetsutväxling att äga rum. Trots missbruket, kriminaliteten och alla sociala tillkortakommanden som äger rum präglas texten av något som måste betecknas som försoning och förståelse. Texten själv får en musikalisk, närmast hymnisk, ton. Det är trots eländet, mycket vackert.
Berättelserna leder också ut i världen. Ett antal personer i boken har, förstås, utländskt ursprung, och många bär tunga minnen och plågsamma erfarenheter med sig till den svenska vardaglighet som de har svårt att bli delaktiga i. Det finns en politisk opinion som förespråkar sänkta ingångslöner och fler okvalificerade jobb för att ”avhjälpa utanförskapet”. Här är det många som har enkla jobb, det är ingen brist på sådana, och inte heller på usla och osäkra löner. De bidrar till att hålla folk vid sidan om samhället i stället för att låta dem bli delaktiga i det.
Eländet är en till omfånget anspråkslös bok. Men den hör till de viktigaste i årets utgivning och Andrzej Tichý visar återigen vilken unik förmåga han har att fånga utsatta människors villkor och sätta in dem i ett sociologiskt och litterärt rum där de blir både begripliga och berörande.
