[160901] Vi har det öppna nätet, det som vi alla känner till – det som många av oss använder på ett eller annat sätt. För kommunikation, resor och bankärenden. Så finns det internettrafik som sker i det fördolda, det mörka nätet. De flesta av oss har inte sett det, men det har Jamie Bartlett.
Det dolda nätet har du kanske hört talas om. Det är väl där folk håller på med kriminella verksamheter? Nyligen blev det dolda nätet nyhetsstoff när polisen i Kungälv lyckades spåra illegal försäljning av narkotika i stor skala. Men det finns även legitima skäl att använda denna del av internet, som motståndsrörelser i diktaturer. Även de undersökande journalister som avslöjade de sa kallade Panama-pappren använde sig av det dolda nätet för att diskutera innehållet med varandra. Det dolda nätet är alltså både dåligt och bra på samma gång, precis som det öppna nätet.
Intresset för det dolda nätet tycks vara i växande och Jamie Bartlett gör en grundlig genomgång av fenomenet. Så grundligt att han börjar redan vid webbens tillkomst vid början av 90-talet. Det stod då tidigt klart att det går att spåra varifrån ett meddelande kommer eftersom varje server har en egen ip-adress och datorn ett nätkortsnummer, ungefär som telefonens riks- och telefonnummer. Nätaktivister har ofta varit smarta, exempelvis genom att hitta metoder för att göra dataöverföringar snabbare. Och genom att hitta metoder för att kryptera innehållet i de överförda filerna.
Snart dök det upp anonyma nättroll som ibland hade goda avsikter att vässa diskussioner genom att skicka provokationer, men oftast personer med alltmer extrema synpunkter och mobbartendenser. Mest kända i Sverige är högerextrema som samlas på vissa sajter som odlar tanken att bara deras egna sajter berättar sanningen. I sin slutenhet uppmuntras även extrema våldsattacker, som nedbränningar av flyktingläger. Här får Manuel Castells rätt i sitt trebandsverk Informationssamhället (också det utgiven av Daidalos) när han förutsåg att samhället alltmer delas upp i subgrupper. Samtidigt skriver han att Internet är en av förutsättningarna för det nya samhälle som växer fram. Slutsatsen blir väl att trolleriet kan ge avtryck i samhället.
Närmare hundra sidor in i boken är Jamie Bartlett mogen att ta sig in i det mörka nätet. Han konstaterar att en viktig förutsättning för att kunna ägna sig åt dolda affärer är införandet av bitcoin, ett elektroniskt betalningsmedel som ingen myndighet har någon kontroll över. Detta betalningsmedel kan även användas i vanliga affärssammanhang och är konvertibel med vanlig valuta. Allt är med andra ord upplagt för illegal handel.
Illegal handel är väldigt svår att spåra i det mörka nätet. Men det kan finnas svaga punkter när en illegal vara ska levereras till en verklig kund i den vanliga verkligheten. Narkotikaaffären i början av denna text kunde nystas upp efter att det upptäcktes att flera försändelser av samma slag innehöll narkotika. När distributören skulle hämta ut narkotikan för vidare försäljning slog polisen till.
Men anonymiteten är trots allt hög och intresset att ägna sig åt anonyma kommunikationer kommer säkert att växa. Det finns därför anledning att lära sig mer om hur det fungerar och i öppna forum diskutera vilka effekter det får på vårt samhälle.
