[160522] I sin hyllade debutroman Lång väg hem introducerade Eva Dolan poliskollegorna Zigic och Ferreira som arbetar på polisens hatbrottsenhet. De har nu kommit tillbaka i ett (eller kanske två) fall som ännu en gång speglar invandrarfientligheten i all dess komplexitet. Med rätta återkommer ofta ordet ”samtida i alla texter som handlar om Eva Dolan. Även den här berättelsen utspelar sig i den brittiska staden Peterborough. Här finns ett invandrarfientligt parit som med hjälp av en stilig och i alla fall på ytan välputsad partiledare försöker vinna väljare. Några mycket obehagliga mord på muslimska män misstänks dock ha koppling till dem. Efter morden kan man tydligt se mördaren göra klassisk nazisthälsning inför övervakningskamerorna.
Zigic och Ferreira parallellt utreder också ett fall med en smitare som med dödlig utgång kört på tre gästarbetare som stod och väntade på en busshållplats.
Jag var inte riktigt lika förtjust i Döda talar inte som i debuten, men kanske beror det på att det inte fanns samma positiva överraskningseffekt den här gången. Dock hög klass och klart läsvard.
/SR
Döda talar inte är översatt av Carla Wiberg och utgiven av Modernista
