[160407] 
Att ta risker och överskrida gränser är teman som går som en röd tråd genom Cirkus Cirkörs produktioner. Med Limits kommer man den aktuella flyktingtragiken inpå själen. De rädslor som de oerhört skickliga artisterna hanterar för att nå än högre prestationer i sitt konstnärskap är i någon mån överförbart på människor som riskerar livet för att forcera en geografisk gräns. Hur skulle världen sett ut utan risktaganden, är frågan.
Det börjar med en metafor för gränslöshet i form av en vacker videoprojektion av flygande fåglar över ett böljande hav. Därefter påminner scenografin i varierande former om avgränsningar, utsatthet, färdande och hinder, som att klättra över höga stängsel, färdas på riskfyllda farkoster, hjälpa eller stjälpa. Texterna varvas med vittnesmål, filosofi och FN-citat, konkreta siffror över världens flyktingar och antal som dött under flykt, vars namn finns nedtecknade på en lång lång lista. Så mycket forskning och engagemang finns nedlagt i den här föreställningen att bara det imponerar.
Scenerna avlöser varandra med fokus på de enskilda artisternas specialiteter och risktaganden för att prestera mera, högre, fler volter och saltomortaler, svårare balansnummer, fler och allt svårare positioner i ring eller trapets, fler käglor eller ”sjungande ” pinnar att jonglera med, alla på gränsen av sin dittillsvarande förmåga. Omsorgen artisterna emellan är också så rörande tydlig. Ett misstag kan bli ödesdigert. Musiken som ledsagar har ömsom orientaliska, ömsom afrikanska eller latinska drag, Ett ”pussel av musikstilar” som kompositören Samuel ”Looptok” Andersson beskriver det. Föreställningen saknar i och för sig en viss dramaturgisk nerv. Men jag blir gripen av den för dess tilltro till konstens kraft, skickligheten, lusten, energin och inte minst dess mentala skönhet, ansträngningarna att åskådliggöra. Säkert uppnås det inneboende syftet att locka fler volontärer i det humanitära arbetet. Föreställningen föregicks av en rapport om den svenskinitierade organisationen Lighthouse Relief och dess arbete på Lesbos sedan starten hösten 2015.
Det mångordiga och informativa programbladet inleds med ett citat av 1800-talsfilosofen Immanuel Kant som påminner om att jorden är rund varför folken inte kan breda ut sig i det oändliga utan måste därför i det ändliga tåla varandras grannskap, att rätten att bebo jordens yta är gemensam och ”ursprungligen har det ena folket inte mer rätt än det andra att besitta en viss plats på jorden”. Sug på den!
Limits ges till och med 10 april men återkommer i september.
