[151201] När det stora Hugo-projektet var i full gång vädrade reduktionisterna inom biologin morgonluft. Nu skulle äntligen ett stort antal sjukdomar spåras och avklädas sina genetiska koder och på sikt nedkämpas. Men ju längre projektet framskred desto mer ökade tvivlet på ett sådant synsätt.
Biologin har länge varit omdiskuterad och speciellt har kronan inom vetenskap, fysik, påverkat många i sin syn på den biologiska vetenskapen. Fysikens teoretiskt enkla relation mellan orsak och verkan borde väl även kunna omfattas av biologiska processer, resonerar reduktionisten inom facket. Resonemanget leder vidare i mer deterministiska banor inom sociobiologi och evolutionsteori.
Jesper Hoffmeyer har befunnit sig i en motfåra till de strömningar som under några decennier har argumenterat för att nyliberalismen har naturliga kopplingar till den biologiska människan eller till tanken att människan är en produkt av sina gener. Under åren har han givit ut ett antal populärvetenskapliga böcker av vilka jag läst några. Jag fick upp ögonen för honom på 80-talet när han gav ut Naturen i huvudet.
Idag anser Jesper Hoffmeyer att förespråkarna av reduktionismen inom biologin har tvingats vika ner sig och bli mer ödmjuka. Många av dessa forskare har insett att Hugo inte ger den enkla mall för människan som de förmodat. Redan innan Hugoprojektet startat började han intressera sig för relationen mellan arv och miljö och tycker sig nu ha hittat förklaringen till hur två olika biologiska system kan ha ett dynamiskt utbyte med varandra. Speciellt intresserade han sig för själva gränsytan mellan två biologiska miljöer. En yta som visserligen finns men som i sig inte är någonting alls. Därefter har han utvecklat en teori om biosemiotik, om tecken av skiftande karaktär som förmedlande länk.
När generna har förlorat sin dominerande (men fortfarande viktiga) position som förklaringsmodell till arternas utveckling behöver nya hypoteser och teorier utvecklas. Därför publicerar vi här några texter där Jesper Hoffmeyer beskriver sin teoretiska modell. Vi antar en nordistisk attityd och publicerar texterna på danska. För att förenkla läsningen anger vi vissa ord på svenska [inom parentes].
