[150804] Aase Berg är lyriker och litteraturkritiker. Hennes dikter är mestadels också kritiskt granskande i en ofta mycket kroppsnära eller till och med inomkroppslig miljö. I hennes nya diktsamling Hackers ställs en fysisk, sexuell eller sexualiserad, upplevelse mot och/eller i samklang med händelser och handlingar på det så kallade mörka nätet.
Ett centralt motiv som också kommer igen i deviser för en del dikter är historien om Natascha Kampusch, som år 1998, vid tio års ålder, kidnappades av Wolfgang Priklopil, som i åtta år höll henne fången i en källare innan hon lyckades fly.
Natascha Kampusch har i boken 3096 dagar berättat om sin tillvaro som fånge. Liksom andra åt sina gärningsmän helt utlämnade brottsoffer väcks hos henne en sorts solidaritet eller förståelse för den som hon tvingats bli beroende av. Det är en tragisk men logiskt begriplig upplevelse, som också, som i fallet med Aase Bergs dikter, kan ge upphov till reflexion, inlevelse och analys.
Klassiska teman som maktspelet mellan man och kvinna och motsättningen och det inbördes beroendet mellan natur och kultur problematiseras i lyrisk form. Starka symboler för en sexualiserad tolkning av tillvaron och naturens betvingliga eller obetvingliga krafter är hästar, som förekommer i stort antal i dikterna.
Det finns i dikterna en på olika sätt uttryckt kampvilja, en genom motstånd till seger-hållning, som ställer ett motoriserat manligt självhävdelsebegär mot en kvinnlig betydligt mer livsnära och varaktig existentiell hållning, där kraften hämtas inifrån, med stöd både i en reflekterad självförståelse och i ett bejakande av den sinnliga samklang med naturen som hästarna symboliserar.
Den domesticerade hästen får också sina villkor inskrivna i ett civilisationskritiskt perspektiv, där utnyttjandet av djuren sätts i fråga. Problemet med att för egna syften använda sig av andra varelser, också människor, är ju en besvärande faktor för den civilisation och kultur vi tillhör.
Aase Bergs lyrik är formellt oren, postmodernistisk om man så vill, och med ett genomgående intersektionaliserat motivkomplex. Det är alltså en rikt varierad samling dikter det rör sig om, ibland med en anstrykning av surrealistisk associationsteknik. Ibland är stilen klassiskt centrallyrisk samtidigt som den rör det mest samtida man kan tänka sig:
Vem är vems smärta.
Ditt namn vilar i frid.
Mitt namn –
En hacker heter
djupast nere
aldrig samma sak
två gånger.
I en inledande dikt slår Aase Berg fast vad det här kommer att handla om och vilken kritisk hållning som ligger bakom det som ska följa:
Det här är ett hot:
Vi är kvinnofällan – Vi är värdinnedjuret, uppkopplad
mot slappköttade parasiter såsom lata män
och manipulativa knullviljor och bortskämt omedvetna
sällskapshjon.
Men kroppen har en ond cirkel, kvinnorörelsen
en stegrande spiral. I klarspråk om den osårbara
sårbarheten, vi har alltid varit bra på mycket
komplicerad kärlek.
Så sätter Aase Berg in sin dikt i det pågående och alltid spänningsladdade spelet mellan man och kvinna och de livstolkningar som den rådande civilisationen dikterar för könen.
