[141019] 
Jag hoppas att ni redan känner till Mina och Kåge. De är två björnar som bor i ett hus där staden slutar och skogen börjar. Anna Höglund har berättat om dem i flera böcker. Temat är alltid relationer på olika vis och böckerna är en utmärkt grund för samtal om svåra saker, men mest av allt är de väldigt njutbara högläsningsböcker.
I den nya Mina i vildmarken vill Mina ut i skogen och plocka bär. Kåge vill bara titta på tv. ”Otroligt bra bild på den nya teven” säger han. Mina ger sig ensam ut i skogen för att leta lingon. Mossan är mjuk och för att komma till lingonen tar hon båten över älven. Högst upp ett berg hittar hon en koja. Den är lite trasig, men Mina tänker att man nog kan bo där. Utsikten är fantastisk. Nästa dag fixar hon i kojan. ”Jag kanske borde flytta hit” tänker hon.
Hon springer hem till Kåge och berättar att hon hittat ett ställe där hon vill vara hela tiden.
”Jo, jag vill liksom vara lite mer mig själv. Du tar faktiskt ganska stor plats här Kåge”
Mina vill att Kåge ska komma och sova över någon gång. Men Kåge hatar ju vildmarken och mygg och knott ”och dessutom blir det alltid en massa omkostnader med såna där kojor”.
Jag vill förstås inte berätta mer. Mina och Kåge gillar varandra, men de har det lite knöligt i sin relation. Så är det i alla böckerna. Men varje gång har de löst det på något vis, kan jag väl säga, utan att avslöja för mycket.
Fina mjuka bilder och ett underfundigt språk. Om i inte redan känner Mina och Kåge är det nog dags att lära känna dem nu. Ni får massor av livsvisdom på köpet.
