[140330] 
Lennart Pehrsons Den nya världen är första delen i en trilogi om USA:s framväxt med fokus på invandringen från Sverige. Boken är en tegelsten med väldigt vacker formgivning där illustrationerna ofta monterats på röda eller svarta plattor som heltäcker sidorna.
Den förste kände svenske immigranten kom till Manhattan 1609 och hette Jonas Brunk. Han odlade upp ett stort hemman i vildmarken vid Hudsonflodens östra strand, bytte namn till Bronk och så heter alltjämt platsen: Bronx, en av Manhattans fem stadsdelar. När spansk och holländsk kolonialism kulminerade ville också svenske kungen starta en koloni i nuvarande New Jersey: Nya Sverige eller Delaware. Den grundades 1638 och hyste i sjutton år några hundra invandrare, först många straffångar, senare svedjefinnar. Nya Sverige-kompaniet fick handelsmonopol på bl a tobak och pälsverk.
Indianerna ansåg inte att natur kunde ägas, så marken realiserades mot knivar och blingbling. Kontakten med indianerna förblev god men rivaliteten växte med holländska och brittiska handelsplatser. Fem enkla träfort byggdes och tolv expeditioner nådde fram. När holländarna 1655 belägrade Fort Christina fanns bara trettio svenska soldater, resten hade dött i farsoter eller i kamp mot ett hårt regemente gått över till fienden.
Hur leder denna episod fram till Erik Jansson-utopisternas uppbyggnad av Bishop Hill i Illinois från 1845 ? Och fortsättningen: efter inbördeskrigets slut 1865 den väldiga vågen med 1,2 miljoner svenskar som flydde klassmotsättningar, överbefolkning och missväxt från storsvagåret 1867 med kulmen på 1880-talet då över 300 000 utvandrade ?
Den gör väl inte det riktigt, det blir mer kåserande nedslag längs tidslinjen om Axel von Fersens deltagande i självständighetskriget, Fredrika Bremers studiebesök 1849, Gustaf Unonius pionjärinsats i Wisconisin 1841. Hade dessa relativa kändisars erfarenheter någon större betydelse en eller två generationer senare, när tidningspressen försåg de hungrande svenska torparna, statarna och backstugusittarna med en vision om att genom hårt arbete utan bördsband kunna ge sin familj ett gott liv ?
Visst är Lennart Pehrson en skicklig och medryckande journalist men för att skriva ett så väldigt verk borde grundanalysen av de drivande krafterna i ekonomisk historia fått mer researchtid.
