[140305] New Opera CO är ute på turné i Västra Götaland med sin första opera för barn, Sånglösa. Det är en fantasi om förlust och sorg, om att känna sig ensam och värdelös och att våga möta det förflutna för att kunna gå vidare. Att gråta över att ha inte kunna sjunga och att göra det sjungandes ingår i operakonstens magi och lågstadiebarnen på Äsperödsskolan i Uddevalla lät sig alltmer ryckas med.
Det är en lång process som lett fram till detta lilla operasmycke som Sånglösa format sig till och som bearbetats i flera omgångar med hjälp av barn som provpublik. Det är också en oerhört professionell kvartett som framför operan. Kompositören Niklas Rydén, som skrivit både musik och libretto, är själv en av de fyra på scenen, stundom bakom pianot, stundom uppträder lätt förklädd som någon av figurerna i berättelsen. Cellisten Johannes Bergion har likaså en dubbel funktion och det tredje instrumentet, fiolen, hanteras elegant av Karin Wiberg, som samtidigt har rollen som Sånglösas inre röst och därmed ständiga, men inte alltid så bekväma, följeslagare. Den mångsidiga My Engström Renman, som svarar för det fjärde instrumentet, rösten, är ett fynd för rollen som Sånglösa. Hon har ett uttrycksregister som hon vanligtvis visar prov på som vokalist i egna bandet My & the Mighty Mighty Magoo Orchestra och ett barnasinne som också kan ta sig uttryck i bilderboksform. Här uppträder hon med en för henne ovanligt liten röst och får publiken att lida med henne över förlusten av en syster som åstadkommit ett trauma som berövat henne det hon älskar mest hos sig, nämligen förmågan att sjunga. Att på klassiskt sagovis klara sig genom tre prövningar blir förlösande för både sorgen och rösten och även för publiken.
Det är en lågmäld och tänkvärd liten opera som låter den unga publiken möta ljud och stämningar som de vanligtvis inte gör. Med sin lätt mollstämda modernistiska musik i växlande taktarter får verket mig att tänka på ett annat nästan hundra år äldre musikaliskt sagoverk, Stravinskis Sagan om en soldat, också den på ungefär en timme, som också handlar om en musikalisk förlust, nämligen att ha frestats sälja sin fiol till den onde, ett klassiskt tema. Sagolösa har tidigare uppförts ett antal gånger på Niklas Rydéns hemmascen Atalante, en möjlighet som skolorna i Göteborg borde ha förstått att utnyttja betydligt bättre än som hittills visat sig. Nu har Västra Götalandsregionen på rejält kvalitativa grunder subventionerat ett antal föreställningar för att ge Sånglösa chansen att spelas utanför Göteborg. Där är tydligen pengar till kultur i skolorna en än större bristvara. Men vill man så går det, visade det sig på Äsperödsskolan i Uddevalla, vars rektor lyckades finna medel att låta alla lågstadiebarn få denna annorlunda upplevelse som en liten nyopera i högsta grad är och som i det här fallet dessutom inte bygger på innehållet i en redan känd barnbok. Äsperödsskolan överraskade också både mig och ensemblen genom att visa sig ha ett bibliotek med en rejält tilltagen scen. Ytterligare fem skolor i hela regionen har nappat på erbjudandet om denna lilla föreställning, som talar direkt till hjärtat. Då kan man ju bara tänka sig hur många skolor i en region av 49 kommuner som inte tagit chansen.
