[140101] 
För hundra år sedan tillhörde Sverige spritbältet. Men hur ser vi på oss själva och våra alkoholvanor idag? Det har statsvetarna Lennart Weibull och Sören Holmberg tittat lite närmare på.
Visst dricker vi fortfarande sprit, men inte som för hundra år sedan. Enligt Wikipedia myntades begreppet Spritbältet av en amerikansk journalist så sent som 1964, men spritens förmåga att bryta ner både kropp, familj och samhället har varit på den politiska agendan sedan slutet av 1800-talet.
1964 var arbetarklassen i Sverige stor till andel och numerär och där var det snarare grogg än vin som intogs på lördagarna. Idag dricker alla vin så klasskillnaderna har jämnats ut. Men skillnader finns än idag, beroende på din sociala och kulturella plats i samhället.
Trender kommer och går. På 80-talet var det många som gjorde sitt eget vin med hjälp av färdigförpackade vinpaket. Resultatet blev nästan alltid ett sämre vin än det sämsta och billigaste på Systembolaget, men med själva essensen levererad, alkoholen. I början av 2000-talet fick begreppet hemkört en ny betydelse när Systembolaget fick leverera alkohol direkt till hemmet. Många av de förändringar som har följt är en anpassning till regler inom EU.
Hur är det då med alkoholvanorna i Sverige? Det har SOM-undersökningarna mätt sedan 1992. Den generella trenden sedan dess är att alkoholkonsumtionen långsamt har ökat. Måttlighetsdrickarna, de som dricker minst någon gång under ett år, har inte ändrat sina vanor alls. Alkoholintaget ökar sedan alltmer ju vanligare det blir. Här mäter undersökningen bara hur ofta alkohol konsumeras, inte vilken typ av alkohol det handlar om.
Vad som dricks har också undersökts. Generellt dricker kvinnor mer vin än män, som istället dricker mer sprit och starköl än kvinnor. De yngre dricker oftare starköl än vin, högutbildade dricker helst vin.
Vid inträdet i EU var det turbulens om Sveriges restriktiva alkoholpolitik, som höll på att skjutas i sank av mer liberal syn på distribution av alkohol. Kvoterna för införsel ökades rejält i några steg och organiserade inköpsresor till främst Tyskland arrangerades. Opinionen för lägre alkoholskatt och friare försäljning var då på topp, men den nyktrade till när oroande rapporter kom från Finland, som släppte alkoholflödet än mer fritt, om alkoholdrickande och tilltagande misär.
Efter något sänkt alkoholskatt, självplock à la snabbköp, fler butiker och utvidgat öppethållande tycks Systembolaget ha en stabil plats i distributionsledet. Stödet för sänkt alkoholskatt är tydligt i dalande sedan 2001.
Återstår att se hur länge den relativa stabiliteten varar. En fråga som kan kullkasta allt handlar om försäljningsmonopolet, som finns kvar trots allt den rännil som tillåter postorderförsäljning. I dagsläget är det ingen ekonomisk vinst att beställa vin på detta sätt utan mer ett sätt att skaffa något som inte finns hos Systembolaget. Nördar är per definition inte särskilt många.
