[131115] Om det är något Ridley Scott är känd för, är det sina detaljerade storyboards (han har sin grundutbildning från Konstakademin i London) och sin förmåga att ge karaktärsskådespelaren utrymme. Här räcker genuin närvaro inte, här utvecklas porträttkonst som utmanar skådespelaren.
I filmen The Counselor är det Michael Fassbender som tillåts briljera. Övriga bärande roller, spelade av Penélope Cruz, Cameron Diaz, Brad Pitt och Javier Bardem, är mer typbestämda. Det gör inte deras insatser svagare, men de fängslar inte på samma sätt, vilket också har att göra med, att den dramatiska kurvan från ruta ett är präglad av, hur den från början relativt oskyldige advokaten dras in i en härva av drogrelaterade konflikter han står förvånansvärt naivt maktlös inför.
Han ville ju bara fria till sin älskade genom en ovanligt vacker, dyr diamantring…
Vilket på sikt drabbar hans ljuvliga blivande hustru (Cruz) som bokstavligt talat blir vräkt på soptippen till slut.
Hur kunde det gå så snett?
Hans kundkrets är välbärgad på gränsen till skumrask, men inte alla. I missriktad välvilja hjälper han sonen till en utsatt kvinnlig klient att slippa från en fortkörningsbot. Det han inte visste var, att hjälmen var full av knark. Det gör honom connected och en livsfarlig cirkus kan börja.
Knarkkartellernas snabba avgöranden och aktioner är lika svårgenomskådliga som väl CIA-intrigernas labyrintiska mysterier i serien Homeland, blott en sak står klar: en gång inne aldrig mera ute!
För den med minsta erfarenhet av dylika världarna kan man föreställa sig att de är hyfsat verklighetstroget skildrade, gemene man må följa deras grymheter med förskräckt förundran över, hur allt det här egentligen kom till.
– Follow the money! är en återkommande fras i liknande sammanhang och att döma efter vem som tar hem spelet är det inte minst kvinnornas heta trängtan efter överdrivna gåvor som driver utvecklingen enligt den girighetens lag, som är filmens allt annat överskuggande tema.
Ett slags feministisk tolkning, möjligen.
Och då är det the cat women, Cameron Diaz, som tar hem spelet genom att behärska logistiken i konsten att förflytta stora summor kapital i form av en handfull, inte doller utan – diamanter!
En brutal men lyriskt komponerad action orkestrerad som en lite oregelbunden madrigal i den moderna filmberättelsens form. Tätt klippt, agerad och berättad och med en tydlig fingervisning till var och en som frestas komma till lätta pengar med hjälp av en växande drogmarknad:
Don’t.
För bakom fabeln ligger ett verkligt skräckvälde, långt otäckare än i trippelkalkonen You’re next, där man dock pikant konstaterar, att banditligan verkar ha hittat sina masker i svensk-danska Bron/Broen!
