[131105] –Jag hoppas att min bok kan bidra till en större historisk medvetenhet kring hur författar- och skribentroller hela tiden förändras och påverkas av det övriga samhället. Det är lätt att glömma bort hur pass nytt det här med namnpublicering är. På bara drygt 150 år har det blivit självklart för oss!
Så säger Åsa Arping som i Hwad gör väl namnet? Anonymitet och varumärkesbyggande i svensk litteraturkritik 1820-1850 skrivit om hur författare, kulturskribenter och kritiker i Sverige på 1840-talet började använda sina egna namn på titelsidor och i tidningsartiklar, istället för att publicera sig anonymt. Anledningen var att författar- och skribentnamnet på allvar började innebära konkurrensfördelar.
Den ökade individualiseringen, medialiseringen och kommersialiseringen av kulturlivet innebar att intresset växte för författarens och konstnärens personlighet och privatliv. Framgångsrika konstutövare blev celebriteter som bevakades flitigt i media. Detsamma kunde gälla för framgångsrika och kontroversiella tidningsmedarbetare. Pressfejder var vanliga. Att peka ut anonyma kolleger från konkurrerande tidningar blev något av en sport.
– Decennierna kring 1840 sker en normförändring i Sverige där namnet efter hand blev det nya ”normala” sättet att framträda. Att framträda med namn eller signatur blev intressant när det enskilda författarnamnet och skribentnamnet på allvar började innebära konkurrensfördelar. Pengar, priser och prestige började kopplas till verksamheten och en ny typ av offentlighet och marknad ”krävde” namnpublicering, säger Åsa Arping.
Samtidigt var det definitivt vanligare att kvinnliga skribenter och författare förblev anonyma. De hade mer att förlora på att träda fram offentligt. De bedömdes i första hand som kvinnor och i andra hand som författare eller skribenter. Litteraturdebatten var starkt sexualiserad.
Åsa Arping ser likheter mellan hur det såg ut i mitten av 1800-talet och läget idag där traditionella medier och sociala medier interagerar och konkurrerar. Författaren och kritikern fungerar fortfarande som celebriteter, men det finns också motrörelser, där man skriver anonymt, antar signaturer eller ägnar sig åt kollektiva samarbetsprojekt. De sociala medierna innebär nya möjliga framträdandeformer som också påverkar de traditionella medierna.
Här kan du läsa mer om Åsa Arpings bok.
Hwad gör väl namnet? är utgiven av Makadam förlag 2013
