[131101] 
1: EU befinner sig i fritt fall i folkopinionen. X: Även bland de tidigare anhängarna av EU faller förtroendet. 2: Den kritiska opinionen har inte ökat så mycket i Sverige. Fortsätt läsa så får du veta hur det går för EU.
Om ett halvår är det val till Europaparlamentet. Det är svårtippat hur stort intresset kommer att bli. Normalt är intresset ganska lågt för detta val. Men nästa år är det val även till kommuner, landsting och riksdag, så de nationella valkamperna kan spilla över på EU.
SOM-institutet har under ett drygt decennium mätt vår inställning till EU och förra årets undersökning presenteras i årsrapporten Vägskäl av ”valforskaren” Sören Holmberg. Normalt brukar Sverige ligga i bottenskiktet av EU-positiva länder. Men med den senaste ekonomiska krisen för Euron har främst de värsta krisländerna rasat rejält på denna speciella rankinglista. Störst ras i procent förtroende för EU har det varit i Grekland, Portugal och Spanien, med minus 38, 34 respektive 31 procent. I Sverige har antalet positiva minskat med 9 procent.
Sören Holmberg konstaterar att åsiktsmönstret i Sverige har hållit sig ganska stabilt genom åren, alltsedan folkomröstningen om EU-inträde 1994. Svagast stöd för EU finns bland kvinnor, lågutbildade, arbetare, jordbrukare och landsbygdsfolk. Vad som har hänt sedan dess är att antalet EU-positiva långsamt har ökat. Från undersökningen 2001 har fler varit för EU än emot, även om gapet efter den senaste ekonomiska krisen har minskat till 17 procent mot som mest 30 procent två år tidigare.
Åldersmässigt har det skett en förskjutning i åsikterna om EU. I folkomröstningen var de yngre i spannet 18–30 år mer negativa till EU än spannet 61–80 år. Sedan dess har dessa grupper kommit att byta position. I den senaste undersökningen var just denna grupp yngre den mest EU-positiva av alla åldersgrupper.
Vad ska vi ha EU till? I SOM-undersökningen listas några samhällsområden där frågeställningarna får lite mer fast mark, med utgångspunkt från frågan ”Hur anser du att medlemskapet i EU påverkar Sverige inom följande områden?” Mest positiv faller frågan ut för den högre utbildningen och forskningen, med balansvärdet +28, följt av brottsbekämpning med +22. Noterbart är att möjligheten att påverka i EU ligger på plus med +3. Alkoholpolitiken får dock tummen ner med -8, den sociala tryggheten -9, ekonomin -17 och invandringen -18. Värst av de tio mätta samhällsaspekterna går det för den nationella självständigheten med -31.
Den ekonomiska krisen är dock inte hela förklaringen till minskat stöd för EU, för när man skärskådar en del av resultaten ser man att det tidigare har varit sämre för vissa av delfrågorna. Farhågorna är snarast minskande när det gäller antagandet att EU leder till minskad självständighet. Detsamma gäller för ytterligare några delfrågor. Detta kan man tolka som att vi blivit mer skeptiska i stort till EU, men ändå vant oss vid tanken på att EU också bär en värdefull kärna inom sig. Men kanske behövs det då något mer än ett EU-val för att trolla fram denna kärna?
