[131004] Tsar Putin av Anna Arutunyan uppmärksammas här till pocketutgåvan. Pocketutgåvor gör att fler får tillgång till böcker billigare. Det bör uppmuntras.
Det är en alldeles förskräcklig bild amerikansk-ryska journalisten Anna Arutunyan ger av Vladimir Putins Ryssland: rättslöshet råder istort, företagsetableringar kan bara ske genom mutor och betalt beskydd, i allt gäller en ”levande lag” vid sidan av den formella som liknar vår. Den ”levande lagen” är att man måste ha beskydd av en så mäktig person som möjligt, ytterst Vladimir Putin. Det är rena sicilianska maffian-systemet.
De fyra-fem exempel hon i övernitisk detalj redogör för talar för en sådan samhällelig schizofreni men exemplen är alltså ganska få och den förklaringsmodell som växer fram mot slutet är grumlig men välkänd: klimat-determinism. Genom hela boken nämns att Ryssland är speciellt sedan Ivan Den Förskräckliges 1500-tal eller rentav sedan de mongoliska härskarna från tolvhundratalet. Ryssland är så speciellt och fattigt på urban medelklass att borgerlig demokrati aldrig kunnat utvecklas.
På slutsidorna brister hon ut i den klimatologiska, långvågiga historieförklaring som kan fascinera en ekonomihistoriker eller kulturantropolog, inspirerad av rysslandshistorikern Richard Pipes. Det hårda klimatet och den fattiga jorden i centrala Ryssland avsatte en långtgående stäppnomadism. Den dåliga avkastningen från jorden skapade, jämfört Västeuropa, ett svagt incitament att skydda äganderätten och ett starkt incitament för sådant som svedjebruk och nomadism: man avtvang jorden några skördar och drog vidare, det lönade sig bäst.
Villkoren för feodalismen blev annorlunda än i Västeuropa: i Europa utvecklades under generationer av bofasthet ett ömsesidigt kontrakt mellan feodalherre och vasall som var till bådas fördel och skyddade äganderätten som institutionaliserades. I Ryssland var bonden alltid fri att dra vidare och det skapade ett mer ensidigt förhållande till herren, endast på dennes villkor.
En tes är vetenskaplig om den låter sig falsifieras, bruka man säga. Det ska i förväg gå att beskriva omständigheter under vilka den inte gäller. Vad ska vi säga om enväldet i Ludvig XIV:s Frankrike, Karl XI:s reduktion i Sverige i förhållande till den föregående perioden av adelsförläningar på statens bekostnad osv?
I Norrland fanns egentligen ingen adel och liknande jordbruksförhållanden som i Ryssland, i Sydsverige mer adel och i Danmark mest. Har det lett till unik maktcentrering hos norrländsk herreklass på trettio generationers sikt ?
Det är nyckfullt och godtyckligt att dra långtgående växlar över tusen års historia på klimatförhållanden och jordbruksmarkens värde, även om den senare ses som betydelsefull för samhällsutvecklingen hos många olika ekonomi-historiker.
Man blir fascinerad av sådana här teser enligt principen att ju längre tidsperspektiv, desto större sanningsvärde.
Men vi får nog lov att nöja oss med att Ryssland under Vladimir Putin uppvisar låg grad av institutionaliserad process för företagande och ägande, hög grad av ett säreget beskyddarsystem som säkert har rötterna i feodalism, en alldeles förskräckande maktfullkomlighet hos den nye tsaren, dold under skendemokratiska fraser.
En ny tjusig helhetsteori om detta visar snabbt sina blottor.
