[130818] 
Är det bra eller dåligt för demokratin att vi får rösta hemma istället för i vallokalen? Det är en av frågorna som Henrik Oskarsson diskuterar i anslutning till SOM-undersökningen av vår inställning till nya metoder för demokratiskt utövande.
Svenskarna är nöjda med hur demokratin utövas i landet. Den slutsatsen kan man dra av flera års SOM-undersökningar om vår inställning till hur demokratin utövas. Sedan frågan började undersökas i mitten av 1990-talet har vi blivit alltmer nöjda. Vid staren för mätningarna var 46 procent mycket nöjda eller ganska nöjda. Därefter har det gått stadigt uppåt med en topp på 81 procent år 2010. Vid den senaste mätningen 2012 hade andelen sjunkit något till 77 procent. En liknande trend gäller för de andra nivåerna där vi får lägga våra röster; till kommun, landsting och EU.
Formerna för demokratins utövande är dock inte ristat i sten. SOM har undersökt vår inställning till andra alternativ sedan tillkomsten av demokratiutredningen i slutet av 90-talet. Även grundlagsutredningen i början av seklet hakar på denna frågeställning. Under hela denna period har SOM undersökt våra attityder.
En av de mest engagerande frågorna har handlat om folkomröstningar som vanligare inslag i utövandet av demokrati. Kanske lite som i Schweiz, där folkomröstningar arrangeras om tillräckligt många medborgare ställer sig bakom kravet kravet. Men Schweiz har en annan historia och tradition än Sverige och stödet för folkomröstningar som instrument är inte odelat positivt.
Av de alternativ till demokratiskt utövande som undersökts av SOM har tanken på att låta barn få rösträtt fått minst stöd. År 2000 undersöktes detta för enda gången och stödet blev -85. När frågan justeras till barn över 16 år blir stödet lite högre. Senast -71, men alltså fortfarande väldigt svagt. Svagt är även stödet för att sänka tröskeln på fyra procent för att komma in i riksdagen.
1998 frågade man om inställningen till könskvoterade styrelser och nämnder. Den frågan har senare varit omdebatterad för börsbolag och en jämförelse hade varit intressant att se. Fler var negativa än positiva. När vi går vidare på frågelistan börjar det vända. Fler nationella folkomröstningar får något mer positiva än negativa omdömen. Trenden blir än lite positivt starkare när det gäller kommunala folkomröstningar.
Internet har gjort det möjligt att rösta hemifrån, åtminstone vid en första anblick. Fortfarande gäller dock att säkerheten kan vara ett problem. Om den amerikanska säkerhetstjänsten kan kolla allt vi har för oss på internet kan man väl undra hur anonymiteten ska kunna säkras vid en omröstning på nätet. Trots att undersökningen gjordes så sent som förra året och att debatten rasat om anonymitet och spionage på nätet är vår inställning tveklöst positiv med värdet +45.
Intressant i sammanhanget är att det inte är de yngsta väljarna som tydligast stödjer tanken på internetröstning, utan gruppen 30–49 år. Man kan också se att högre utbildade är mer positiva än lägre utbildade. Henrik Oskarsson tolkar det som att dessa grupper är mer inbokade och (min vidaretolkning) har svårare att få det berömda livspusslet att gå ihop.
Så kanske borde de rastlösa småbarnsföräldrarna vänta in en realistisk lösning på både tekniska lösningar och former för röstförfarande som stödjer eftertanke.
