[130606] Jag har den senaste tiden läst några bra kriminalromaner av brittiska författare. Varsågoda; jag ger er dem som boktips inför sommarens ledigheter. Det rör sig om tre sinsemellan ganska olika berättelser, men gemensamt är att de är välskrivna och underhållande, samtidigt som de berättar någonting mer än en spännande historia om ett brott.
Jag tar dem i den ordning jag läste dem. Först En orolig grav av Elly Griffiths. Detta är den femte boken om arkeologen Ruth Galloway, polisen Nelson och Ruths vän druiden Cathbad. Det går bra att hoppa in i serien och läsa bara den här boken, men det är förstås meningen att man ska läsa alla titlarna och helst i rätt ordning. Det finns en poäng i det eftersom berättelserna i hög grad drivs av karaktärerna och deras relationer, som utvecklas bok efter bok.
Med det sagt så handlar den nu aktuella titeln om hur en gammal studiekamrat till Ruth Galloway, efter att ha gjort en spännande arkeologisk upptäckt – kanske har han hittat självaste kung Artuhurs grav – blir innebränd i vad som visar sig vara en mordbrand. Innan han dör har han hunnit be Ruth om hjälp att undersöka benen i graven och på så vis blir hon inblandad i en intrig som både innehåller akademiska stridigheter, svartsjuka, nationalistisk extremhöger och gammal hederlig svartkonst.
Alltihopa är väldigt spännande, men den stora behållningen är ändå att få läsa en bok som självklart har en man och en kvinna som lever väldigt nära varandra som vänner. Mannen engagerar sig dessutom gladeligt i och tar hand om kvinnans barn när hon måste jobba. Han bryr sig så mycket om detta barn att… Eller förresten. Det ska jag inte berätta. Det vore att förstöra för den som ännu inte läst.
En extra poäng med den här serien är att Elly Griffiths själv är arkeolog och därför ger oss en trovärdig bild av Ruths arbete och de akademiska omgivningar hon för sig i.
Bok nummer två innehåller även den ett inslag av svartkonst. I denna tid av överflöd på undergenrer med de mest märkliga benämningar har förlaget kallat Cathi Unsworts nya roman Weirdo för en ”kriminalroman i klassisk brittisk småstadsmiljö med en twist av noir” och det är väl bara att bekräfta att det stämmer. Platsen känns märkligt bekant och så även de olika karaktärerna. Vi har mött dem i otaliga andra brittiska kriminalförfattares romaner. Men annars är det en ganska originell historia Unsworth serverar. Hon berättar i två tidsplan; ett i början av åttiotalet och ett i början av 2000-talet. En privatdetektiv, fd polisen Sean Ward, skickas ut för att undersöka ett gammalt fall där ny dna-teknik ger bevisning som inte stämmer med den gamla domen. En femtonårig flicka dömdes då för ett bestialiskt mord på en klasskamrat. Mordet hade inslag av svartkonst och fick stor uppmärksamhet när det inträffade. Vi får följa både det ursprungliga skedet och den senare undersökningen.
Med hjälp av kulturella markörer i form av kläder och musik bygger Cathi Unsworth, som är en av Storbritanniens mest kända musikjournalister, bilden av ett ungdomsgäng och deras relationer. Då – och också vad som blev av dem i ett nu som är starkt präglat av händelserna i den lilla stadens förflutna. Berättelsen rör sig kring, korruption, ungdomskärlekar och mobbing i en salig röra. Med ett stänk av noir, som sagt och även här lite svartkonst, som verkar vara trend sedan en tid tillbaka. Svartkonsten här är dock av en helt annan art än i Griffiths roman.
Till slut en historia helt utan magiska trick. Det är den vid det här laget både rutinerade och välkända Val McDermid som kommit med en roman som den här gången inte handlar om hemmes mest populära karaktärer, Carol Jordan och Tony Hill, utan är en så kallad ”stand alone”.
Berättelsen börjar mycket dramatiskt med en kidnappning på en flygplats. Stephanie Harker är på resa med femårige Jimmy som hon relativt nyligen fått vårdnaden om efter att hans mamma, Stephanies vän, avlidit i cancer. Medan hon sitter fast i säkerhetskontrollen ser hon hur barnet plötsligt blir bortförd av en man som ser ut att vara en säkerhetsvakt.
För att kunna ringa in misstänkta så får Stephanie sedan berätta historien om varför hon har hand om sin väns son för FBI och så får också vi som läsare veta mer och mer om henne, som försörjer sig som spökskrivare och om den stackars lille Jimmys udda bakgrund.
Det hela är oerhört spännande och Val McDermid visar, som nästan alltid, upp sin fingertoppskänsla när det gäller att skildra samtiden. Det är populärkulturella refrenser, kopplingar till aktuella händelser som den senaste avlyssningsskandalen där brittiska kändisar fått sina mobiler avlyssnade av pressen och det är en modern stalkerhistoria, med allt vad det innebär av dataintrång etc. Kanske är detta inte McDermids allra starkaste titel, men nog fungerar den bra som sommarläsning, precis som de övriga två.
