[121220] Analog och digital kultur hänger intimt samman med olika historiska epoker. Finns det något som binder dem till kollektiva eller individualistiska kulturer?
För att gå rakt på sak: Finns det något som sätter likhetstecken mellan kollektiva strukturer och analog teknik? Och mellan individualistiska strukturer och digital teknik? Eller är det bara en historisk slump? En jämförelse mellan analogt och digitalt kanske inte låter sig göras så direkt. Ett tåg är ju i huvudsak analogt även om mycket under skalet är digitalt. Kan man tänka sig ett helt igenom digitalt tåg?
Frågan måste kanske ställas på ett annat sätt. Så här kanske: kan man transportera sig analogt respektive digitalt? Det låter mer rimligt. Så låt oss börja med den analoga kulturen, som kan sägas symbolisera modernismen eller industrisamhället. I princip allt som produceras under det klassiska industrisamhället är analog kultur – maskiner, läromedel, växelström. Det fanns under andra halvan av 1800-talet teknologiska lösningar som påminner om digital teknik utan att vara det. Ett exempel är mönsterväverimaskiner med en teknik som konstruerades av fransmannen Jaquard. Mönstren formas med hjälp av stora hålkort. Textilfabriken i värmländska Klässbol använder fortfarande sådana maskiner.
Maskinen är till sin logik hantverk överförd till någon form av automation. Hantverket kontrollerades individuellt även om det kunde ta lång tid att tillägna sig skicklighet med redskapen. Mycket av det som maskinen gjorde kunde därför ofta utföras även av en enskild hantverkare. Tidiga former av industrialism var i själva verket en slags tomtefabrik, men där varje tomte inledningsvis satt i sitt eget hem. Problemet för alla dessa människor och egna hantverkare var att maskinerna var så mycket mer effektiva att priset för hantverket hela tiden sjönk.
Maskinerna tog över och stordrift var ett naturligt mål för produktionen. Den ständiga och allt snabbare upprepningen av samma moment gjorde att tillverkningen av en vara med tiden blev allt billigare och kunde säljas till allt fler människor. Arbetsmomenten vid maskinerna såg likartade ut för många arbetare och koncentrationen till ett begränsat antal färdigheter, till skillnad från bondens allkonster, bidrog till att skapa kollektiva strukturer på arbetsplatserna.
Logiken i produktionen spred sig till andra delar av samhället. Standardisering handlar inte bara om att industriprodukter blev tillverkade. Klockorna fick samma tid i hela landet 1879, fotbollsspelet fick samma regler lämpade för export ungefär samtidigt, filmkamerornas format blev allt färre en bit in på 1900-talet, för att ta några exempel. Åsikter och vanor blev alltmer homogena, åtminstone efter social tillhörighet. De rikare samhällsskikten var tidigt noga med att avgränsa sig från arbetarklassen och kunde enas i sitt förakt för de ”lägre” klassernas bristande smak och tveksamma livsstilar. Men under en lång period av ekonomiska utjämningar i samhället närmade sig de olika klassernas kulturformer varandra. Färden mot ett folkhem var påbörjad.
Stora serier inom produktionen är fortfarande mycket vanligt. IKEA:s möbler hittar man i många hem, inte bara i Sverige. Men samtidigt har flera produkter dykt upp som tillverkas i kortare serier eller med variationer på samma tema. De första modellerna var alla svarta. När de började tillverkas i olika färger gjordes det mer eller mindre på känn eller med statistiska metoder. Ville du absolut ha en viss färg på din nya bil kanske du behövde vänta ett bra tag om affärerna bara hade andra färger att erbjuda. Löpande bandet hade sin styrka, många enheter av samma slag och därmed billigare. Idag erbjuds du att välja både färg och egna tilläggsval. Bilen kan tillverkas och levereras just för dig.
Något har hänt med logistiken. Datoriseringen har blivit redskapet som gjort det möjligt att effektivt skapa variationer i utbudet, men trots detta kan produktionstakten fortfarande hållas hög. Den digitala kulturen tränger successivt ut den analoga. Eller åtminstone i inledningsfasen. En dagstidning i en tidningskiosk ser idag ut ungefär som för femtio år sedan. Lite snyggare kanske, men det är måhända en smaksak. Mer färgbilder, definitivt. Men tekniken bakom dåtidens och dagens dagstidning har förändrats i grunden. Det är i stort sett bara tryckpressen som fortfarande påminner om gårdagens i någon mån. Om den mekaniska maskinen tog över hantverket tidigare, har den digitala tekniken idag tagit över den analoga maskinen.
Har detta senare skifte någon kulturell betydelse? Den spanskamerikanske sociologen Manuel Castells anger det digitala informationssamhället som en av de viktiga samhällsomvandlande krafterna idag. När information digitaliseras kan den flöda fritt, till skillnad från ett dokument på papper. Rörlig film kan åskådliggöra digitaliseringens effekter. Tidigare var det dyrt att göra film. Råmaterialet, kameran, framkallning, redigeringsutrustning, distribution – allt detta var bara ett fåtal människor förunnat att närma sig. Idag kan du använda din telefon att filma med. Materialkostnaderna är obefintliga. För redigering finns gratisprogram till din dator och för distributionen gratissajter som Youtube. Alla är förstås inte lika bra berättare som Peter Greenaway, men inte heller nödvändigtvis amatörmässiga – Hooman Khalilis film Olive är professionellt filmad med mobilkamera.
Ju mer produktionen kan rikta in sig på just dig, desto större chans att du konsumerar. Den tanken var lika sann på den analoga teknikens epok som den är idag, men det är först med den digitala teknologins intåg som vi ser möjligheterna att realisera individuell produktion, distribution och konsumtion. Vi får samtidigt ett skifte från kollektiva till individualistiska kulturformer. Den vägen har vi redan kommit en bit på. Digital teknik medverkar alltså till att skapa individualistiska människor.
Det motsatta gäller dock inte med nödvändighet. Individualistiska människor fanns redan under den analoga epoken. För samhällets skull får vi hoppas att vi kommer att kunna utveckla både kollektiva och individualistiska kulturformer samtidigt. För utan starka kollektiva strukturer kollapsar samhället.
Kategorier
Skänk ett bidrag till Alba!
