[121102] Forskningspolitik är väl inte det sexigaste man kan diskutera, påpekas av några av författarna i denna antologi. Men säkert spännande nog.
När det kommer till forskningspolitik blir demarkationslinjerna inte så tydliga.
Så har boken något att erbjuda en kritisk läsare? Till min egen stora förvåning: ja. Det glimtar till av intressanta betraktelser hos flera av skribenterna, som många gånger sitter eller har suttit centralt placerade inom det forskningspolitiska fältet.
En sak är extra tydlig när det gäller forskningens roll i samhället. För några decennier sedan var forskning i huvudsak inriktad på grundforskning. Inte särskilt många akademiker gick till näringslivet, om man undantar tydligt yrkesinriktad utbildning som till civilingenjör. Kunskapsinnehållet i industriprodukterna har sedan successivt blivit allt större och tillämpad forskning har därmed kommit närmare produkterna. För framför allt näringslivet har intresset för nära kontakter med akademin vuxit, medan det omvända har varit svagare.
Forskarkåren har länge arbetat i något universitet utomlands och byggt upp kraftfulla nätverk för kunskapsutveckling. Men ju mer forskning har blivit en strategisk faktor inom näringslivet, desto mer fasas universiteten in i liknande strukturer. Idag talas det om att några universitet planerar att starta dotteruniversitet i andra länder, eller alternativt att städer försöker locka utländska universitet att etablera sig hos dem.
Allt tydligare blir också att universitetsstudierna är inne i en internationaliseringsfas. Inom EU vill man uppmuntra studenter att åtminstone delvis förlägga sina studier i ett annan EU-land. Men dessutom finns en stor grupp av studenter som är intresserade av att studera i länder längre bort än det egna kulturområdet. Här förtydligas ytterligare ett problem i sammanhanget. Utbildningsdepartementet har stoppat inflödet av dessa långväga studenter, som tidigare kunde studera utan avgifter. Idag är det en rännil av studenter som kommer hit, vilket försvårar kompetensförsörjningen för många företag.
Dilemmat är att få ihop nationella och internationella perspektiv på universitetsutbildningen. Om hela verksamheten flyter fritt över världen, hur ska man då försvara att ett enskilt land ska satsa på denna verksamhet över huvud taget? Även företagen flyter i allt större utsträckning geografiskt fritt. Risken är uppenbar att det landar i ett ständigt förhandlingsspel som bryter ned alla försök att agera långsiktigt. Det är en fråga som inte behandlas tillräckligt djupt i boken.
En annan sak som oroar mig i en bok utgiven av Svenskt Näringsliv är att frågor om demokrati lyser med en provocerande frånvaro. Det gör att boken i mina ögon förlorar i trovärdighet.
Man kanske ändå inte ska kräva att Svenskt Näringsliv ska ha några vettiga svar på frågorna om den högre utbildningens och forskningens roll i morgondagens samhälle. Samtidigt är vi mitt inne i en avgörande omställningsfas. Kan boken stimulera till en livligare debatt kan den ändå vara ett vettigt inspel.
