[120504] En grav är inte längre den självklara platsen att minnas en nära och kär avliden. På nätet kan man övervinna det geografiska avståndet och ta del av sörjandet på ett nytt sätt.
Nätet innehåller nästan allt och nu har även de döda anslutit sig. I den vanliga världen försvinner de döda i samma stund de begravs, men i cyberrymden är det ingen större skillnad på de levande och döda. Alltfler minnesrunor läggs ut av anhöriga, oftast i videoform med stillbilder och filmade inslag.
Givetvis uppstår snabbt en kommersiell marknad för denna verksamhet. I-tombnet.com tycks dock ha snubblat på målsnöret. En flashig startsida visar sig vara ganska tom på innehåll. Inte ens kända nu döda personer presenteras med annat än bilder. Tanken med denna sajt är att man själv ska kunna lägga ut material om sig själv och på så sätt ha inflytande över sitt eget eftermäle.
Varför, kan man fråga sig. De flesta eftermälen på nätet har lagts ut av någon nära som vill dela med sig av sorgen. Många videor är verkligen ibland både tragiska och gripande. Som tyskan Hannah som blev mördad endast 14 år gammal. Filmen heter Hannah – eine unvergessliche Person! (Hannah – en oförglömlig person). Videon har setts av över 200.000 personer. Det har publicerats ytterligare några videor som en hyllning till henne.
Ännu ett eftermäle handlar om amerikanskan Chelsea (Chelsea’s Funeral Video). Hon dog i en trafikolycka 2005, bara 15 år gammal. Det tycks vara begravningsbyrån som har producerat videon till begravningsakten, men vanligast tycks vara att någon anhörig producerar videon, ofta kompisar. Mer än 600.000 personer har sett denna video och kommentarsfältet är fortfarande levande.
Själv gjorde jag en video till min mors begravning. Men den har jag inte lagt ut på nätet.
