[120502] Kanada har haft stor framgång i arbetet med att skapa goda skolmiljöer för nyanlända barn och unga. Vad är det som gör att Kanada är världsledande i detta arbete? Här är sex teser för lyckad integration.
1
Kanadas migrationspolitik bygger på arbetskraftsinvandring som utgör ca 60 procent av den totala invandringen. 20 procent är anknytningsinvandring och resterande 20 procent är asylsökande flyktingar. Kanadas ansökningssystem för immigranter bygger på ett poängsystem där de som har högst poäng får komma in i landet. Poängen får man utifrån språkkunskaper, utbildning och hälsoundersökningar. Ansökningstiden kan ta upp till 5 år. Detta betyder att de som får komma in i landet är de med goda förutsättningar och som är väl anpassade till Kanadas arbetssystem och motsvarar Kanadas behov. Detta skiljer sig mycket från Sveriges politik i motsvarande frågor och därför blir det svårt att göra en direkt jämförelse med Sverige eftersom majoriteten av invandrarna som kommer till hit är flyktingar, som varit på flykt under lång tid.
2
Den allmänna attityden till immigration i Kanada är positiv och välkomnande. Alla känner tillhörighet i samhället. Man ställer höga krav på nyanlända och var och en uppmuntras till att skapa sin egen nyckel att låsa upp samhället, utifrån sina egna förutsättningar och möjligheter.
I Kanada betraktas invandring som en positiv resurs. Man kopplar aldrig invandring till problem och belastning. Alla invånare känner tillhörighet till landet och man betecknar sig exempelvis som somalisk kanadensare, kinesisk kanadensare eller europeisk kanadensare. I Sverige kallas man invandrare i generationer, medan man i Kanada betecknas som invandrare endast en kort period när man är nyanländ; newcomer. Sedan är man kanadensare. How come you refer to these students as ”newly arrived refugees and immigrants”? Why don’t you simply say ”newcomers”?
65 procent av befolkningen i centrala Toronto är invandrare; vilket också tyder på en fungerande integration.
3
En positiv inställning till mångspråkighet dominerar i Kanada, kanske p g a att man har två officiella språk: engelska och franska. Mångspråkighet ses alltså som en tillgång: att kunna fler språk är viktigt.
I skolan ser man på elever med flera språk som en tillgång. Man uppmuntrar elever att fortsätta utveckla sitt hemspråk hemma. Föräldrarna är viktiga i denna process. Engelskan betraktas som en fortsättning på den språngbräda som hemspråket utgör.
Engelskan är givetvis en viktig förutsättning för att få tillgång till den nya skolgången. Man uppmuntrar barnen att berätta om sin kultur och om sin bakgrund och ser det som en viktig del av elevens utveckling. Genom detta blir den egna bakgrunden och den egna kulturen, en grund för att ta sig in i det kanadensiska samhället. Man bygger alltså på och respekterar den grund som redan finns i varje barn.
Det engelska språket är inte en måttstock för att mäta barnens utveckling och kunskaper. Den personliga utvecklingen, erfarenheter och kunskaper är inte bundet till ett språk. Man ser barnens kunskaper och utveckling oberoende av förmågan att uttrycka sig på engelska. Man testar barnens kunskaper och förståelse för olika ämnen på barnets eget språk för att kunna bedöma kunskapsnivån.
4
Migrationsverket är den instans som ansvarar för mottagandet av alla nyanlända barn, inte Skolverket som i Sverige. Migrationsverket anställer så kallade ”settlement workers” med samma typ av erfarenheter och bakgrund som de nyanlända barnen. 16 språk talas i de mottagande myndigheterna och ”settlement workers” finns på alla nivåer.
Att involvera anställd personal med invandrarbakgrund är en viktig signal och på så sätt skapar man förebilder för de nyanlända. ”Settlement workers” har till uppgift att hjälpa de nyanlända att skapa kontakt, nätverk och kunskap om samhället man anländer till. De introducerar skolsystemet och samhället i stort. De kan även introducera ungdomarna till olika typer av nätverk och föreningar utanför skolan. Hela systemet bygger på invandrare som tar hand om invandrare. Migrationsverket tar ansvar för hela processen från att motta, registrera, introducera, ge grundutbildning i språket och överlämningen vidare till skolsystemet. Man belastar alltså inte skolsystemet på något sätt.
”Settlement workers” ser till att nyanlända stannar kvar i skolan och hjälper dem att gå vidare i det etablerade skolsystemet och/eller att ta sig ut på arbetsmarknaden.
5
Föräldrarnas roll i skolan. Man ser föräldrarna som den viktigaste resursen och som ansvariga för barnens utbildning. Föräldrarna är det viktigaste instrumentet för elevens framtid. Man öppnar upp för föräldrarnas närvaro i skolan. Föräldrarna är alltid välkomna att delta i skolans verksamhet.
Föräldrarna introduceras i skolsystemet och man ger dem den kunskap de behöver för att kunna bli delaktiga i sina barns skolgång.
Föräldrar som har utbildning kan komma in i skolan som frivilliga och dela med sig av sin kunskap.
How come you refer to these students as ”newly arrived refugees and immigrants”? Why don’t you simply say ”newcomers”?
6
Föreningslivet är en viktig resurs och kompletterande i utvecklingen och utbildningen. Migrationsverket har en naturlig kontakt med föreningslivet. Man hänvisar alla nyanlända till de föreningar som finns i området. Föreningarna kan hjälpa dem med bostad, kontakter, nätverk och fritidsaktiviteter. Föreningarna har till uppgift att stödja, hitta jobb, boende och introducera till samhället. Migrationsverket ger
resurser till invandrarföreningar för att hjälpa nyanlända att ta sig in i samhället. Föreningslivet har i uppdrag av Migrationsverket att hjälpa och stödja och slussa vidare invandrare; barn och föräldrar till olika instanser. Föreningslivet driver egna skolor och vuxenutbildningar.
Det vi kan lära oss från Kanada för vår egen verksamhet är:
– Ta vara på barnens utveckling och kunskaper de kommer in med i svenska skolan och bekräfta barnens redan inhämtade kunskaper och bygga vidare på dem. Två tredjedelar av eleverna gick ut nian utan fullständiga betyg. Inspektionen konstaterade att barnen var vetgiriga och nyfikna, men att förväntningarna på dem var lågt ställda. Felet var inte elevernas, utan att fokus låg på deras brister snarare än förmågor. Skolan ska lyfta eleverna, inte hålla dem nere. (Se bifogad artikel längst ner i dokumentet äv Nyamko Sabuni som bekräftar detta.)
– Relatera till och utgå från barnens erfarenheter och referensvärld i undervisningen.
– Mät barnens kunskapsnivå på deras egna språk – svenska får inte bli en allmän måttstock för all utveckling.
– Involvera föräldrarna mer i skolarbetet och uppmuntra till deras delaktighet.
– Skapa kontakter och kanaler till föreningslivet.
– Anställ förebilder med liknande bakgrund som barnen kan identifiera sig med i skolvärlden.
– Ta vara på modersmålslärarna och språkhandledare.
