[120331] Det klagas över att det finns få kvinnoroller på teatern. Backa Teater har visat gott föredöme genom att bara ha damer på scenen i den utomordentliga 5BOYS.COM. Stora scenen på Stadsteatern vill inte vara sämre. Man har lyckats komma ner till en kvinna i rollistan mot ett dussin flickor, som till allt annat än hamnet är gossar.Homosexuella män, fjollor. En del är yngre, men de flesta har passerat sitt bäst-före-datum och lever på drömmar om forna bragder. Bäst var de dagar i Polen då den Röda Armen var förlagd till kasernerna i stan. Ryssarna hade inte råd med horor, och lät sig gärna avsugas av kåta parkfjollor.
I sin sin iver att stå män=råskinn till tjänst förödsmjukar sig dessa fjollor nr till botten av pissrännan. Så djupt det går att sänka sig, och de älskar det. Ingen klagar över den behandling han(hon) utsätts för. I min ungdom var homosex något ytterst skämmigt, medan dagenss offentliga hedersbögar gifter sig med likasinnade, adopterar små barn och tar ut pappa-ledighet. Damerna (herrana) på Kärleksön, med namn som Bagar-Roman, Ettermaja och Harmyntan, skulle nog förundra sig och fråga om det fortfarnade kunde vara lika underbart att vara bög?
Men har de något alternativ? Är det inte det som är våra livs tragedier, att vi måste uthärda där nere i pissrännnan?
Det är en mycket underhållande och stundom svindlande berörande föreställning som Stadsteatern presenterat. Dekoren av Bente Lykke Möller var suveränt elegant. Skådespelarna rörde sig säkert i sina toviga roller. Säkrast av dem gästen Björn Kjellman och Götaplats-eternellen Eivin Dahlgren.
