[111215] Om konstarter och litteratur i skola och samhälle
Boken har kommit till utifrån en stark övertygelse om att en av de viktigaste utmaningarna som vi står inför inom svensk utbildningspolitik handlar om hur konstarterna och deras roll som kunskapsområden kan bidra till att utveckla individ, skola och samhälle. Varför skulle detta vara en viktig utmaning? Jo, konst i betydelsen konstarterna utgör vitala delar av kärnan i det demokratiska projektet. Denna övertygelse, som på ett systematiskt och initierat sätt förmedlas av Madeleine Hjort, ligger nära den amerikanska filosofen Martha Nussbaums kritik av den globala utvecklingen inom utbildningsområdet, skriver pedagogikprofessor Mikael Alexandersson i bokens förord.
Konstens betydelse är en både rationell och brinnande plädering för nödvändigheten av konsten. Hjort visar med resonemang, exempel och många bilder på förnyelsearbetet inom konstarterna, på verkens starka koppling till samtid och historia och till yttrandefriheten. I boken diskuteras konstarternas alltmer reducerade uppgift i skola och lärarutbildning. Verk som på olika sätt blir belysta är Förintelsemonumentet i Berlin, baletten Svansjön, verk av Pina Bauch, Mona Hatoum, Roberto Saviano och Maria Miesenberger för att nämna några.
Madeleine Hjort har skrivit ett flertal böcker om konst och om konstarterna i undervisningen. Bland annat Konstarter och kunskap (2001) och Kilskrift (2002). Hon är fristående skribent och har långa uppdrag för högskolor och förbund inom musik, litteratur och bibliotek. Hon föreläser och utbildar och har bl.a. tagit fram ett helt nytt koncept; ett digitalt arkiv för svensk dans och koreografi.
Konstens betydelse gavs ut hösten 2011 av Carlsson Bokförlag
