Kolonialismen speglad genom en norrländska

[111019] Det finns alltid en mollton i Henning Mankells berättelser, och den uppstår ur den känsla för världens orättvisor som utgör en viktig drivkraft för hans författarskap, som på det sättet står i direkt förbindelse med den stora litteraturen sedan antiken.

Detta grundläggande patos tillåts aldrig bli predikande eller propagandistiskt, vilket i sin tur hänger samman med hur väl Mankell kontrollerar sina uttrycksmedel, den förtroendeingivande röst som bär berättelserna framåt som på en stadig dyning. De här kvaliteterna betyder inte att allt Mankell skriver är stor och omistlig litteratur, men den överlämnar alltid till läsaren en etisk problematik att förhålla sig till.

I Minnet av en smutsig ängel är det den europeiska kolonialismens förtryck i Afrika som utgör molltonen, en orättfärdighet av oerhörda proportioner, en oförlåtlig och omänsklig ordning som perverterar hela tillvaron för de människor som tvingas leva i den och där ett berg av skuld växer på kolonisatörernas axlar. Denna skuld är fortfarande oförsonad; de europeiska länder som plundrade Afrika har inte betalat tillbaka vad som stulits. För att inte tala om alla liv som tagits eller fördärvats. Man kan komma att tänka på Joseph Conrads klassiker om kolonisationen i Afrika, Mörkrets hjärta, där de vitas förtryck, massmord och hejdlösa rovlystnad ruvar under ytan, det är något som alla känner till men som ändå hålls nere i det outsägliga, för utsagt skulle det bli olidligt.

Huvudpersonen Hanna föds i en fattig familj i Norrlands inland i slutet av 1800-talet. Hon tvingas söka tjänst i Sundsvall och hamnar som kocka på ett fartyg som går med trälast till Australien. Hon gifter sig under resan med en styrman på fartyget. Han avlider och hon går i land i Lorenço Marques i Portugisiska Östafrika, våra dagars Maputo i Mozambique, Henning Mankells andra hemland. Hon tar in på ett hotell som också visar sig vara en bordell, och så småningom ska hon bli ägare till bordellen och rik på verksamheten. Det finns trovärdiga uppgifter om att det verkligen funnits en svensk kvinna som drivit en bordell i Lorenço Marques under några få år början av 1900-talet och det är alltså på dessa uppgifter Mankell grundar sin berättelse.

I Lorenço Marques inser den unga Hanna gradvis hur den brutala ordningens villkor råder under en kontrollerad yta, prostitutionen på bordellen bara är ett uttryck för en maktordning som har den vanliga ohyggliga effekten att de undertryckta ofta kommer att betrakta den som ofrånkomlig och tvingas anpassa sig till den. En ung svart flicka i Hannas hushåll försöker övertala henne att få börja arbeta på bordellen. Den yttersta ofrihet där man inte ens har rätten att bestämma över sin egen kropp kan i en sjuk samhällsordning framstå som lockande därför att man kan uppfatta sig ha ett värde, en åtråvärdhet som kan växlas in i en illusorisk upplevelse av makt.

Hanna försöker överskrida gränser som i den ordning som ytterst vilar på bajonetter hålls för naturlig, hon skaffar sig fiender och hennes situation blir alltmer omöjlig. Hon ska så småningom lämna staden på ett för läsaren överraskande sätt, och frågan är om inte Mankell blir lite väl magisk här, i en berättelse där magi förvisso har en roll att spela, men där blodig realism betyder mer.

Ibland tycker jag att Mankell i den här boken har en del problem med den symboliska tyngd han ofta lägger på sina gestalter, de ska utgöra förkroppsliganden av olika kategorier inom den orättfärdiga världsordning som koncentreras till den lilla staden på Afrikas östkust. Han använder sig också av en apa, en tam chimpans som blir Hannas trogne följeslagare och som får ge gestalt åt den inre och yttre fångenskap som gör tillvaron helt onaturlig för kolonisationens offer. Jag vill mena att chimpansen blir en övermättad symbol, som dock följdriktigt med sin bestämning i boken dödas av vitas vita vakthundar.

Minnet av en trasig ängel är en tänkvärd bok och en god berättelse. Den har sina brister, men den dess udd mot den ondska som kolonisationen var ett uttryck för och som lever vidare i andra former av exploatering av människor är skarp och uppfordrande.

▪ Christian Swalander

bokomslag

Henning Mankell
Minnet av en smutsig ängel
Leopard förlag 2011

Christian Swalander är verksam vid Global Studies i Göteborg.

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: