PINGVINER KAN INTE BAKA OSTKAKA

[110311] av Ulrich Hub

För barn mellan 5 och 8 år

Den tyske dramatikern Ulrich Hubs barnpjäs om två pingviner som äter upp mullvadens födelsedagskaka och sedan får anstränga sig väldigt mycket för att han inte skall upptäcka det är en rolig föreställning som inte är det minsta pedagogisk.

Fast egentligen kanske den ändå är det. På något vis. Man får ju till exempel lära sig att inte lita på virriga hönor som kommer dragande med en tam dammsugare i skotskrutiga kläder som pissar olja på golvet. Sådana hönor påstår nämligen att de kan baka en ny kaka, fastän de bara skryter, ljuger och sjunger fåniga sånger.

De två pingvinerna har trevligt runda magar och är vänliga varelser, som är uppriktigt medlidsamma mot den stackars halvblinde mullvaden, som förgäves letar efter sin födelsedagskaka. Fast de verkar inte direkt att skämmas över att ha ätit upp den. Snarare är de förvånade och illa berörda. Som man kan bli när man gjort något dumt som man inte kan rätta till.

De fyra skådespelarna lyckas vara roliga på ett lagom livligt och troskyldigt vis. De spelar vackert ensemblespel nära barnen. De drattar på ändan utan att skrämmas och visar känslor som vi alla kan känna igen oss i. De talar med människospråk, men ibland också med små vänliga pingvinljud. De är humoristiska utan att behöva skrika och göra sig löjliga.

Också vi vuxna har roligt. Regissören Norén har smugit in lite vuxenreferenser åt oss. Vilka de är tänker jag inte tala om. För då blir det ju ingen överraskning.

Jag gillar denhär föreställningen. Den är vänlig, tänkvärd och koncentrerad på ett bra sätt. Scenbilden är som en väldigt liten labyrint. Men spelet sker mest allra längst fram, på plana golvet, nära åskådarna. Så att allt blir klart och tydligt.

Och när föreställningen är över får alla en pytteliten present att ta med hem.

/Kajsa Öberg Lindsten

Barnteater ser Folkteatern som en angelägen uppgift och då är det följdriktigt att man låter den konstnärlige ledaren Lars Norén ta hand om Pingviner kan inte baka ostkaka, vårens barnpjäs, Den är skriven av den tyske dramatikern Ulrich Hub, som i programmet erkänner att pjäsen inte handlar om någonting och att den inte har något budskap.

Helt utan handling är den väl inte? Där finns två hungriga pingviner som äter upp mullvadens ostkaka,, den som han skulle ha för att fira sin födelsedag. Nu kan pingvinerna inte baka ostkaka.. Den vänliga hönan försöker hjälpa till, men det ägg som hon lägger går inte att baka kaka av.

Mullvaden visar sig vara en sur och vresig typ, som är så närsynt att han inte kan se att kakan är borta. Hönan och pingvinerna försöker trösta honom med att sjunga för honom.

Det är med andra ord just vad författaren säjer i programmet en liten bagatell som man inte kan lära sig något av annat än att inte utan vidare äta upp andras ostkakor om man inte kan baka nya.

Julia Marko Nord spelar den mindre busiga pingvinen med känsla och inlevelse och hon sekunderas perfekt av Johan Friberg, som spelar den större pingvinen. De är så trevliga, nästan mänskliga i sina frackar. Fast mullvaden gestaltad av Lars Magnus Larsson är också en typ som man känner igen: den sure gårdskarlen, som vi barn alltid låg i fejd med Och hönan som struttade omkring och la ägg lite varstans, till mors förtvivlan, var ju en annan barndomsvän. Rutinerat kacklade Lena Birgitta Nilsson.

En liten utmärkt föreställning som man blir glad av, vilket man kanske inte trodde när man fick veta att Lars Norén skulle hålla i taktpinnen

/Åke S Pettersson.