[100204] ”Kultur i Västs uppgift är i första hand att utveckla samhället med hjälp av konst, inte utveckla konsten med hjälp av samhället”, säger Henrik Martén, en utav förvaltningens verksamhetsansvariga. Häri ligger utgångspunkten för det ålagda uppdraget.
Ägaren, Västra Götalandsregionen, vill att invånarna ska bli mer involverade i kulturlivet. Detta ska generera i en positiv samhällsutveckling och ge en ökad tillväxt i regionen. Regionens kulturnämnd, som beställer uppdragen, skriver på sin hemsida att kultur har en stor betydelse för utvecklingen av människors skaparkraft och deras identitet. Hur når då utföraren Kultur i Väst ut till regionens invånare, så att de får tillgång till och involveras mer i den regionala kulturen?
En prioriterad målgrupp för regionen är barn och ungdomar – regionens framtid. För att utveckla samhället, för regionen rätt riktning, så har Kultur i Väst fått i uppdrag att utgå från andra perspektiv än tidigare. Man fokuserar i första hand på perspektiven av och med. Tidigare har arbetet varit mer inriktat på för barn och unga. Kultur i Väst ska bidra till att regionens invånare får en ökad tillgång till eget skapande och lärande inom kulturområdet, i syfte att stärka en långsiktig hållbar utveckling. Förvaltningen ska även bidra till att mångfalden i kulturutbudet till de olika målgrupperna ökar i regionen.
Västra Götalandsregionen menar att kultur är en grundförutsättning för aktiva och engagerade medborgare och att den kan få människor att växa. Men hur ska då Kultur i Väst nå ut för att involvera fler barn och unga? Skolan är en av Kultur i Västs många viktiga arenor för att uppnå målet. De med huvudansvar för barn- och ungdomskultur inom förvaltningen tydliggör i Uppdrag Barn & Ungdom – ett analysuppdrag som sammanställdes under 2009 – vikten av att regelbundet ta sig ut till sär-, för-, grund- och gymnasieskolor. Detta är av stor betydelse för att få kunskap om hur det är att vara ung idag samt vikten av att kunna ta tillvara på barn och ungas tankar kring kultur.
Kulturskapandet i sig behöver inte vara kopplat till ett ämne, som exempelvis matematik eller språk, utan det ska även kunna fungerar som ett fristående moment. Att skolan är en viktig arena för barn- och ungdomars tillgång till kultur, tydliggörs även genom Kulturrådets storsatsning Skapande skola. Varje år fördelar de 112 miljoner kronor till kulturinsatser i årskurserna 4-9. Syftet är att långsiktigt integrera kulturen som en del av lärandet i skolan. Kultur i Väst är en utav många instanser runt om i landet som är involverade i Skapande skola.
Barn och ungas möjligheter att delta i kulturlivet förutsätter ofta initiativ och engagemang från vuxna. Perspektiven av och medbör alltså innebära att barn och ungdomar tillsammans med kunniga vuxna är med i projekt och arbetet redan i uppbyggnadsfasen. Att de får vara med från planeringsstadiet vid kulturprojekten är en huvudpunkt, så delaktighet är en oerhört viktig faktor i utvecklandet av barn och ungas kulturliv. Delaktighetsarbetet innebär alltså inte ett färdigstöpt projekt utformat av vuxna, vilket sedan framföras av och med den berörda målgruppen. I och med detta arbetssätt får involverade barn och unga större möjlighet att utveckla sin egen kreativitet. Regionen menar också att delaktighet även bidrar till demokratisk utveckling.
Viktigt att poängtera dock, är att inte fokusera enbart på perspektiven av och medoch avfärda arbetet med för. Det är fortfarande ytterst betydelsefullt perspektiv. För om det inte finns något för-perspektiv, vilka är då kulturen riktad till? Vem är den tänkt för? Om det inte finns ett för, hur ska då människor, ung som gammal, kunna ta till sig nya erfarenheter och kunskaper för att utvecklas? Det gäller med andra ord att hitta en bra balans mellan dessa olika perspektiv.
Det är av stor vikt att Kultur i Väst stöttar skolor och föreningar och utformar en grundstruktur som är väl genomarbetad och som kan användas ute i regionen. Centralt är att verkligen fokusera på av och med. Det innebär alltså att aktivt och kontinuerligt arbeta med de nya perspektiven så att man inte faller in i gamla inarbetade mönster. Av och medskall med andra ord vara en naturlig del och finnas implicit i verksamheten. Som tidigare nämnts kan och bör detta uttryckas i form av att den berörda målgruppen skall involveras i samtal angående deras egna tankar och idéer kring kultur och hur det är att vara ung i dagens samhälle.
Kulturutvecklare (konsulenter, producenter etc.) inom Kultur i Västs olika enheter ska vara både experter samt generalister. Respektive konsulent är expert inom sitt specialområde, men de ska även ha en god kunskap om uppgifterna i allmänhet. De ska veta vad som krävs för att bibehålla en hög kvalitativ nivå utanför det egna expertområdet. Kultur i Väst, som består av Konst- och kulturutveckling, Musik i Väst och Regionbiblioteket Västra Götaland, ska verka för att stimulera kulturlivets utveckling i Västra Götaland i samverkan med bland annat kommuner, föreningsliv och studieförbund.
Då en enhet inte är den andre lik och att de är inriktade mot olika kulturella arenor i samhället, hur kan då barn- och ungdomskulturarbetet se ut? Inom Konst och kulturutveckling finns flertalet konsulenter inriktade mot de olika konstarterna. Här finns exempelvis konsulenterna för arkitekt, dans, film och konst. Alla konsulenter arbetar, bland mycket annat, med inriktning mot barn och unga. Spindeln i nätet är konsulenterna för barn- och ungdomskultur. De verkar till exempel för att kultur för, av, med och om barn och unga är kvalitativ och att den synliggörs. För detta krävs en nära kontakt med referensgrupper. Dessa grupper kan bestå av representanter inom målgruppen barn och unga samt vuxna, som exempelvis lärare och pedagoger. För att utveckla barn- och ungdomskulturen så krävs ett gemensamt och nära arbete med de övriga konstartsspecifika konsulenterna.
I likhet med Konst- och kulturutveckling så arbetar Regionbiblioteket mestadels på en strategisk nivå. Regionbibliotekets verksamhetschef, Bengt Källgren, menar att kultur ska vara en utbildningsfaktor, men som ligger och arbetar i bakgrunden. Deras arbete handlar om att utveckla och arbeta fram strukturer och metoder mot främst biblioteken, så att bibliotekariens arbete med exempelvis av, med och för barn och unga underlättas. Konsulterna på Regionbiblioteket arbetar bland annat med fortbildning för biblioteken och dess anställda, där Kultur i Västs personal har en samordnande roll. I dagsläget riktar de sig inte direkt mot allmänheten och ambitionen är inte heller att närma sig den, utan snarare mot en än mer strategisk nivå. Både Regionbiblioteket och Konst- och kulturutveckling arbetar alltså främst med att ta fram verktygen för att förmedla för, av och med. Ett konstant aktivt arbete krävs för att vidareutveckla och förbättra de strukturer och metoder som ligger till grund för barn- och ungdomskulturen.
De på Kultur i Väst som, generellt sett, arbetar mest med direktkontakt mot allmänheten är Musik i Väst. De anordnar kurser och fortbildning för barn och unga som spelar instrument. Det finns möjligheter att kunna utvecklas som musiker. De unga kan bland annat ingå i Västra Götalands ungdomssymfoniker, Vägus, eller med möjlighet att medverka i World Wide Orchestras sommarläger som leds av professionella musiker och pedagoger. Under resterande tid på året är World Wide Orchestra en ensemble som repeterar, får workshops och ger konserter. Sommarkursen skulle kunna vara en väg in i bandet och en möjlig start för att senare i livet kunna livnära sig på musik.
Musik i Väst arbetar även de på den mer strategiska nivån, med att inneha en koordinerande roll. Ledare, musiker, och lokaler ska samordnas och hålla en hög kvalitativ standard, där varje del är väl genomtänkt för att leva upp till de politiska uppdrag som man har tilldelat sig. Expo som arrangeras av Musik i Väst varje år, är en möjlighet för konsert- och kulturarrangörer runt om i regionen att ta del av det kommande årets utbud. Här får arrangörerna smakprov ur de bokningsbara verksamheterna. Det innefattar allt från artister på turné, program för barn och unga, kurser och fortbildningar för både professionella och fritidsmusikanter, till aktiviteter för seniorer och äldreomsorg. Arrangörer kan till exempel vara allt från grundskolor till kulturinstitutioner.
Idag är det accepterat att kultur har en förmåga att kunna bidra till ett mer attraktivt, dynamiskt och kreativt samhällsklimat. Ett tydligt exempel på kulturens allt mer viktiga och erkända roll i samhällsutvecklingen är så kallad cultural planning. Att genom kulturella och kreativa handlingar försöka skapa en hållbar och attraktiv region eller kommun, har idag en mer central roll än vad den tidigare haft. Metoden cultural planing växer och får större betydelse och är idag en vanligt förekommande punkt på den politiska agendan. Kortfattat så innebär den här sortens kulturplanering en strategisk kartläggning av kulturella resurser för att utveckla ett geografiskt område och förstärka (ibland även försöka finna) dess lokala identitet.
Föreställningen om att utveckla den sociala hållbarheten med hjälp av kultur följer amerikanen Richard Floridas argumentation om kulturens och kreativitetens allt viktigare roll för samhällsutvecklingen och – kanske än viktigare för de styrande i en kommun – tillväxten. Florida, med inriktning på social och ekonomisk teori, menar att i en ekonomi där kreativiteten har blivit en av de viktigaste grundpelarna, så är det regioner och städer som förmår erbjuda miljöer som är gynnsamma för kreativa människor som blir centra för tillväxt och utveckling.
Att försöka stärka framväxten av det kreativa samhället är i dag en viktig ingrediens för social hållbarhet och regional utveckling, anser Florida. I och med detta, menar han, så har det växt fram en ny social klass i dagens samhälle – en kreativ samhällsklass. Den kreativa klassen innefattar inte bara konstnärer i dess klassiska bemärkelse, utan inbegriper bland annat även ingenjörer, forskare och bibliotekarier. Arbetsområdena är av olika art, exempelvis affärsvärlden, utbildningssektor eller vården, men den gemensamma nämnaren är kreativitet och att den är ett nyckelredskap i yrket.
Hur ser då ett modernt samhälle ut? Vilka förutsättningar har en förvaltning som Kultur i Väst att arbeta med sina prioriterade perspektiv och målgrupper? Ett samhälle är i konstant förändring – idag sker förändringar snabbare än tidigare – vilket ställer höga krav på Kultur i Väst att arbeta fram fungerande metoder och strukturer. Thomas Ziehe, en av de ledande samhällsforskare idag, menar att de traditioner och normer som tidigare funnits i samhället löses upp mer och mer. Det i sig, menar han, innebär att det blir problem när man lär sig kulturens mönster, traditioner och normer. De som växer upp i dagens samhälle ärver inte automatiskt den äldre generationens värderingar, inställning och uppfattning att grunda sin identitet på. Livsstilar och erfarenheter förbrukas och förändras i snabb takt i det nya samhället. Men samtidigt som det kan innebära svårigheter, i och med avsaknaden av tidigare generationers principer, så skulle det likväl även kunna vara en möjlighet att skapa sig en helt egen plattform.
Begreppet kulturell friställning, skapat av Ziehe, innebär att kulturens normer och traditioner inte är lika viktiga och påtvingande som förr och grundar sig på att dagens barn och unga har ett oändligt antal valmöjligheter, jämfört med tidigare generationer. Ziehe menar att människor tvingas idag till att göra val och att ta ställning i de flesta situationer där man förr kunde luta sig mot inrotade mönster och tänkande. I och med den kulturella friställningen, får Kultur i Väst ett större ansvar. De får en viktig och ansvarsfull roll att spela gällande barn- och ungdomskultur och i arbetet med av, med och för, i och med att samhällsklimatet idag kräver att individen skapar sin egen identitet och att man har tillgång till obegränsade valmöjligheter.
Framtiden får utvisa vad som kommer att ske bortom av och med. Ett konkret resultat för den sociala hållbarheten och den regionala tillväxten som grundats i de prioriterade perspektiven, är ett ökande av kulturföretagandet, säger Regionbibliotekets Bengt Källgren. Det ska innebära att man som kulturutövare ska kunna leva och verka på det som man är intresserad av.
Men vad sker om Kultur i Västs arbete inte resulterar i tillväxt, kanske någon frågar sig? Går det att fastställa överhuvudtaget? Många av insatserna är nog till och med omöjliga att mäta, medan andra kan vara mätbara och konkreta. Ett mätbart exempel skulle kanske kunna vara bibliotekens roll i barn och ungas lärande, som genom utarbetade modeller och strukturer ökar exempelvis läsförståelsen bland dem, vilket i längden sedan skulle kunna leda till bättre betyg och så vidare.
Uppdraget innebär att, med hjälp av konstarterna, bidra till social hållbarhet och att försöka bidra till att kulturen blir till en naturlig del av samhället och dess utveckling. Kultur i Västs arbete handlar i stor utsträckning om att ge barn och unga – vår framtid – de instrument som de behöver för att föra utvecklingen framåt, och för Västra Götalandsregionen, i rätt riktning. Förvaltningen är en utav många brickor på en större spelplan där det handlar om att dra sitt strå till stacken. I Kultur i Västs fall, med hjälp av konsten som redskap.
