[090412] Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Hoppa inte över valet, gör din röst hörd även i EU. Din röst i EU-valet är lika viktig som din röst i riksdagsvalet och kommunvalet.
Sju av tio svenskar anser att hotet mot miljön och kampen mot klimatförändringar måste prioriteras i Europapolitiken. Det är frågor som berör människor vardag oavsett om de bor i Göteborg Glasgow eller Grenada. Och var fattas besluten om miljön och klimatförändringarna? Jo, på EU-nivå, av Europaparlamentet och ministerrådet. Vi måste vara med och påverka där dessa beslut fattas
Europaparlamentet är medborgarnas röst i EU. Det räcker inte att bara rösta i kommun- och riksdagsval. Drygt 60 procent av de frågor som behandlas av fullmäktigeförsamlingar i kommuner, landsting och regioner berörs direkt eller indirekt av beslut som fattas i EU. Det handlar bland annat om avfallshantering, vattenkvalitet, vattenförsörjning, djurskydd, hälsoskydd, miljörevision, utsläpp av farliga ämnen, markskydd och konkurrens.
Frågorna och skiljelinjerna ser likadana ut i Europaparlamentet som i riksdagen eller kommunfullmäktige. Där står politiska beslut mot marknadslösningar, hållbar utveckling mot resursslöseri, trygghet mot utslagning, rättvisa mot egenintresse.
Det finns en rad exempel på politiska beslut som visar dels på Europaparlamentets inflytande och dels på skillnaden mellan höger och vänster. Det handlar till exempel om tjänstedirektivet, om EU:s kemikalielagstiftning, om konsumentskydd, energi- och klimatpolitiken och om arbetsrätten.
Det handlar också om vår säkerhet och priset på maten vi äter, kvaliteten på luften vi andras, hur säkra barns leksaker är och kostnaden av mobilsamtalen. Det handlar om säkerheten på arbetsplatsen, om mottagandet av flyktingar och barnpornografi. Och det handlar om hur mycket av våra gemensamma pengar som ska gå till nya järnvägar, renare stränder, forskning, utbildning och bistånd.
Under den senaste mandatperioden har Europaparlamentet till exempel fattat beslut om förbud mot barnaga, dragit upp tydligare riktlinjer för mobillån, nya regler för vapenexport, skärpta regler för vilseledande reklam och åtgärder för en bättre havsmiljö. Just nu behandlar Europaparlamentet klimat- och energipaketet som syftar till att minska utsläppen av koldioxid i Europa för att hejda klimatförändringarna och förslaget om rätten att få sjukvård i andra EU-länder.
Valdeltagandet år 2004 var nedslående, bara drygt var tredje svensk gick och röstade. Endast var fjärde svensk ungdom 18-24 år gick till valurnorna. Den genomsnittlige väljaren var en storstadsman i 60-årsåldern. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet.
Vi måste värna om rösträtten och mobilisera väljare att rösta på det parti som de tycker bäst tar tillvara deras intressen på EU-nivå. Det gör skillnad vem som sitter i Europaparlamentet, precis som det gör skillnad vem som sitter i riksdagen eller i kommunfullmäktige.
Vi måste också stärka den representativa demokratin genom att rösta in fler kvinnor i Europaparlamentet. Bara en tredjedel av ledamöterna är kvinnor medan de utgör hälften av väljarkåren. Logiskt sett borde hälften av de folkvalda politikerna vara kvinnor. Kvinnor och män måste ha lika mycket att säga till om i EU. Den europeiska kvinnolobbyn EWL har inlett en kampanj för att bryta mansdominansen i EU och få in fler kvinnor i Europapolitiken. Läs mer om det >>Här
