[090309] Ett av de intressantare förslagen i den nya kulturutredningen är det som kallas kulturpolitik som aspektpolitik. Med detta menas att kulturpolitiken ska samspela med samhällsområden som utbildning, näringsliv, regional tillväxt, hälsa och miljö:
”Vi uppfattar kulturpolitiken som en aspekt som finns inom alla politikområden”. Avsikten är att ”perspektiv, kreativa förmågor, kunskaper och insikter som kulturområdets myndigheter, institutioner och aktörer i övrigt besitter i högre grad kan bidra till samhällsutvecklingen”. Helt riktigt påpekas att detta inte är något nytt men utredningen anser att utvecklingen nu behöver ”skyndas på och accentueras”.
I den mån det uppmärksammats har förslaget mött positiv respons. Förhoppningar har uttryckts att kulturfrågorna nu kommer att hanteras på samma sätt som miljöfrågorna. Idag ska ju all offentlig verksamhet och alla politiska beslut genomsyras av miljömedvetenhet.
Det låter fantastiskt men är det realistiskt? Från vilken position bjuder kulturen in till samspel? Och vilken samhällsutveckling är det som avses?
En bättre jämförelse utgör kanske biståndspolitiken? Det är ett politikområde som är lika ifrågasatt och omdiskuterat som kulturpolitiken. Det är ett område som är lika utsatt för växlande konjunkturer och ideologier.
2003 antog riksdagen Sveriges nya Politik för Global Utveckling (PGU). Den nya utvecklingspolitiken skulle inbegripa ”både ett effektivt bistånd av hög kvalitet och en samstämmighetspolitik som omfattar samtliga politikområden”. Förhoppningarna var stora. Men hur gick det då? Under Allians-regeringen har resultatet istället blivit en omvänd PGU, där andra politikområden utarmar biståndet och dess budget: flyktingmottagning, skuldavskrivningar, avskrivning av kostnader för svenska ambassader.
1998, samma år som Västra Götalandsregionen bildades, formulerade Göteborg sin kulturpolitiska strategi, den så kallade version 1.0. Ett av huvudspåren var just att kulturfrågorna skulle ”genomsyra alla politikområden”. Så här elva år senare kan vi fråga oss: Blev det så? Eller blev kulturen hjälpreda åt hälsa, regional utveckling, integration?
Det finns många goda skäl till den aspektpolitik kulturutredningen skisserar. Kulturen både kan och bör bidra till samhällsutvecklingen. Men om ett litet politikområde som kulturpolitik ska kunna spela denna centrala roll krävs att dess integritet säkerställs. Då gäller det att se till att kulturpolitiken varken invaderas av eller upplöses i andra politikområden.
