[090219] Jag upptäckte Haruki Murakami nyligen när jag fascinerad läste hans roman Norwegian wood. Därför var mina förväntningar på hans nya roman Sputnik älskling lite osunt höga. Den nya romanen har till viss del ingredienser som påminner om Norwegian wood. En pianist slutat med sitt pianospel efter en traumatisk händelse, förälskelse, lesbisk kärlek och referenser till musik. Murakamis stillsamma och fragmentariska sätt att berätta är också detsamma i den nya romanen och fungerar som balsam för en stressad själ. Men även om Sputnik älskling består av liknande ingredienser så är det en enastående roman.
Haruki Murakami är en av Asiens mest populära författare och är översatt till 36 språk. Han har också själv översatt romaner av bl.a F. Scott Fitzgerald och Raymond Carver till japanska. Romanen Sputnik älskling kom ut på japanska redan 1999 och översattes i år till svenska. Vill man läsa mer av Murakami på svenska finns ytterligare fem böcker.
Romanen Sputnik älskling är huvudsakligen berättad av K, som vi får lära känna en bit in i romanen. Berättelsen rör sig ledigt mellan olika tidsplan och olika berättare på ett sätt som ständigt öppnar dörrar till andra rum och leder till att romanen får ett djup och en slags mystisk dimension som man kan tolka på olika sätt.
Huvudpersonen Sumire strävar efter att bli författare och lever ett ensamt och lite instängt liv. Den enda hon umgås med förutom sina böcker är berättaren i romanen. De fann varandra när K stod och läste en roman, och Sumire kom fram och frågade varför han läste en bok av den författaren? De började prata litteratur och upptäckte att de hade samma djupa intresse av att läsa, vilket var inledningen till deras vänskap. Efter några år slutar Sumire på Universitetet för att helt ägna sig åt att skriva den stora romanen, och hon skriver mycket, alltför mycket men det vill inte bli någon hel roman. På veckosluten kommer Sumire med manuskripten till K som försöker förklara konsten att skriva romaner för Sumire som tvivlar på sin förmåga. ”En berättelse är på sätt och vis något som inte är av denna värld. En riktig berättelse kräver ett magiskt dop för att sammanlänka den här sidan med den andra sidan”, säger K i romanen.
Sumires stora idol är Jack Kerouac och hon strävar efter att bli lika vild och extrem som karaktärerna i hans böcker. På en kusins bröllop träffar hon Myū, som inte riktigt kommer ihåg vem Kerouac är och undrar om det inte är han den där med Sputnik? Sumire associerar till den första satelliten som skickades upp i rymden på 1950-talet men Myū menar författargruppen Beatniks. Efter det kallar Sumire henne för ”sputnik älskling”. Mötet med den många år äldre och eleganta Myū gör att hon sveps in en förälskelse som förändrar henne på ett genomgripande sätt. Hon börjar jobba i Myūs företag, lär sig italienska och att hantera en dator, klär sig i dräkt och sminkar sig och framför allt slutar hon att skriva, vilket hon känner som att hon ger upp det mest väsentliga i sitt liv. En dag frågar Myū henne om hon vill följa med som hennes assistent på en affärsresa till Frankrike och Italien. K får brev från deras resa och en kväll ringer telefonen från Grekland. Det visar sig vara Myū som vill att han ska komma dit så snabbt han kan för att det hänt något med Sumire.
Sputnik älskling är en insiktsfull och på samma gång lågmäld och spännande berättelse om konsten och kärleken. Man får inte nog av Murakamis berättande, och jag ser redan fram emot att läsa någon av hans tidigare romaner.
