[080217] Av Andreas Garfield efter idé av Teater Grob
Spelas 8/2–28/3 av Teater Tamauer på Hagateatern
Regi & översättning Anders Friberg
Scenografi & ljus Johan Friberg
Kostym & mask Ulrika Kärrö
Medverkande Ylva Nilsson, Jarle Hammer och Jakob Tamm
Danmark har valt sida i kriget i Irak. Danska soldater strider bredvid de från USA. Carsten har kommit hem efter en sejour och har nu blivit bjuden på middag hos sin vän Kim i hans nybyggda radhus där småborgarlyckan med ung fästmö Iben bor. Kim jobbar med datorer, Iben har just fått arbete på en tidning för kvinnor som är så modern att den inte har något namn.
För demonstrera idyllen ligger Iben och Kim och älskar i början av föreställningen medan maten bränns vid ute i köket. För att visa hur avskärmat livet i en dansk förort är från den stora stygga världen är scenen avskild från salongen med ett grovmaskigt ståltrådsnät. För att ytterligare understryka den puttrande småborgerligheten består dekoren i övrigt av danska ölbackar.
Kim ser upp till sin gamle vän Carsten, vars manlighet han beundrar. Iben är principiell motståndare till att Danmark ska engagera sig i Irak, Carsten är den som varit med och vet hur det är. Finns det en tolkning av verkligheten som de tre ungdomarna kan enas om?
Författaren Andreas Garfield visar rollernas olika sidor. Kim är barnslig och konflikträdd. Iben är ensidig visavi kriget samtidigt som hon inte kan undvika att bli påverkad av Carsten i hans maskulina mansroll. Carsten å sin sida känner sig inte längre hemma i idyllen; han har svårt att anpassa sig till ett liv med små bokstäver.
Det blev en angelägen kväll på Teater Tamauer, inte minst tack vare den pregnans och nyansrikedom med vilken Jarle Hammer gestaltade den hemvändande soldaten. Ylva Nilsson löste fint den otacksamma uppgiften att representera hemmafrontens oskuldsfullhet tillsammans med Jakob Tamm.
Den intressanta dekoren hade gjorts av Johan Friberg och för översättning och välpolerad regi svarade Anders Friberg,
Det var roligt att känna att teater fortfarande angår en.
/Åke S Pettersson
