[080221] Region Skåne har inte bara kommit längst i regionförsöket, det är dessutom det mest lyckade exemplet i sammanhanget. Receptet bakom framgången är både enkelt och uppenbart. Region Skåne i nuvarande form är en region med en stark identitet och ett starkt varumärke.
Språk, historia och kultur är enligt min uppfattning viktiga faktorer i framväxten av en gemensam identitet. Dagens Skåne är både geografiskt och kulturellt en tydlig enhet, där spåren från det gamla Skåne bestående av Skåne, Halland och Blekinge, har bleknat avsevärt under århundradens lopp. Skåne har hittat nya vägar för samarbete och integration. Det självklara exemplet är Öresund, där en alltmer betydelsefull gränsöverskridande verksamhet växer fram. Kommuner, regioner och sociala grupper har skapat egna gränser i en allt annat än påtvingad process.
Detta är bara en av många anledningar till att jag mycket tveksam till förslaget att låta Skåne, Blekinge och Kronoberg bli en storregion.
Med tanke på den febrila aktivitet som pågår över Öresund, som tar både tid och energi, kan en expansion mot andra län norrut till och med ha en splittrande verkan. Det är viktigt att Skåne får koncentrera sig på de uppgifter som man åtagit sig. En tydligt sammanhållen geografisk enhet med gemensam historia och nära kulturell samhörighet har åtminstone i det korta perspektivet fördelar som underlättar samarbete. I debatten kring Ansvarskommitténs förslag har ofta framhållits, inte minst av skeptiker, att regioner måste vara funktionella och inte bara bygga på sjukvårdens logik.
Regionaliseringen av Sverige borde istället fortsätta med nuvarande Skåne som gott exempel. Även uttalade kritiker av regionalisering ser Skåne som en framgångsmodell. Dessa signaler framgår tydligt i debatter kring regionfrågan på partistämmor och kongresser.
Ett av regionmotståndarnas tyngsta argument är att avståndet mellan väljare och valda skulle växa i så kallade ”storregioner”. SOM-undersökningarna vittnar emellertid om att Region Skånes acceptans ökar och ligger högre än för jämförbara landsting. Detsamma gäller Västra Götaland. Men vi får inte glömma att det har tagit drygt tio år att nå den positionen. Om Skåne ska behöva konfronteras med en eventuell expansion kommer det att skapa oro och avstanning i processen.
Ansvarskommitténs rapport föreslår sex till nio storregioner, vilket innebär en drastisk sänkning av antalet län och regionkommuner, och som med all säkerhet inte kommer att få gehör bland befolkningen. Jag hoppas att även Västra Götaland mobiliserar för ett motstånd mot ansvarskommitténs förslag, för att istället satsa på 14 regioner. Detta är inte bara bättre för utvecklingen i hela landet, utan också för de två regionerna som befinner sig mitt uppe i avgörande stadier i sina egna regionaliseringsprocesser.
I Region Skåne har vi fått känna på att det är helt avgörande att det råder bred uppslutning kring en region från kommuner, organisationer och näringsliv. Det har haft och har stor betydelse för möjligheterna att nå framgång med viktiga projekt där Region Skånes roll varit mer av karaktären initiativtagare och projektledare än beslutsfattare och myndighet. En utvidgning skulle utan tvekan göra denna roll mer otydlig och inte lika given.
Visst finns det historiska band mellan Blekinge och Skåne, men hur förhåller sig befolkningarna till varandra? Utvidgning i sig har inget egenvärde. Risken är att Blekinge skulle ses som ett bihang till Skåne. För Blekinge, som har haft en positiv utveckling de senaste åren och är en stor tillgång, finns risken att gå förlorad i ett större sammanhang.
Skåne är nämligen ett av Sveriges starkaste geografiska varumärken. Att det område varumärket Skåne omfattar också sammanfaller med Region Skånes geografiska gränser stärker möjligheterna att jobba sammanhållet med marknadsföring, tillväxtfrågor och regional utveckling.
Region Skåne har i dag en organisation och arbetsmetoder som är väl lämpade för uppgiften. Skånetrafiken är bara ett av flera framgångsexempel. Men det regionala mandatet är begränsat, vilket försvårar möjligheterna att nyttja den fulla potentialen i regionbildningen redan idag. Infrastruktur är exempel på ett sådant område.
Med Ansvarskommitténs förslag om sex till nio kommuner riskerar vi att tappa den folkliga förankringen och skapa en oro som endast försenar processen. Region Skåne är redo att permanentas, och det i sin nuvarande form. Det finns ingen anledning att komplicera förloppet genom att vrida och vända på fler alternativ.
