[071219] Teatercentrum Väst anordnar frukostmöte 2007-12-18.
Det här mötet skulle bli annorlunda än sina föregångare berättade Carl Harlén från Teater Uno som stod som värd för sammankomsten. Tidigare har man haft en panel av politiker som ställts mot väggen av teatermedarbetare, nu satt representanter för 14 (15?) fria grupper på rad för att svara på frågor från de inbjudna politikerna.
Det var en imponerande samling svarande, från den fyrtioåriga Larssons Teater till en alldeles ny grupp som spelar på engelska. Ett och annat lik tittade också; saligen bortgångna Bhopa antyddes.
Politikerna som kom från kommunfullmäktige var inte så många, men de som var där fick sig en ordentlig genomgång av de problem som i olika omfattning drabbar de fria grupperna. När representanten från Kulturnämnden bad om en specifikation av önskemålen, så stod naturligtvis bristen på pengar överst på listan.
Bidragen till teater var alldeles för knappa. När en grupp lyckas skaffa sig ett höjt anslag ska det inte innebära att en annan grupp ska får mindre anslag påpekade Rebecka Alverfors från Teater Kurage. Lokalfrågan var ett annat problem, framför allt bristen på repetitionslokaler. Martin Theorell från Teater Pugilist berättade om sina första teaterår med föreställningar hemma i vardagsrummet. En man från Allikateatern beskrev vältaligt hur det är att komma hem och spela i vardagsrummet hos dem som köpt en föreställning.
Men om det oftast gick att lösa frågan om spelplats, var det fortfarande svårt att få en lokal att repa i. Erik Åkerlund från Göteborgs Dramatiska Teater (f.d. Lennartsforsgruppen) efterlyste att hus för teater likt Musikens Hus för musiken.
Nasrin Basmati från Dockteater Sesam efterlyste hjälp med marknadsföring och Fia Adler Sandblad från larssons & Adas Teater tyckte man borde starta en reklamkampanj för teater. Däri fick hon medhåll av mötets ordförande Carl Harlén som undrade varför inte de senaste årens lovvärda satsningar på barnteater givit en ökad vuxenpublik till resultat?
De närvarande politikerna måste ha fått många uppslag till ökade anslag. Den livfulla diskussionen gick som vanligt över tiden. Frukosten närmade sig lunch när teaterprofessor Tomas Forser reste sig i sin fulla längd och påpekade att det är en konst också att avsluta en diskussion. Carl Harlén tog detta till anledning att tacka alla för visat intresse. Han avslutade med säja att teatern har en viktig roll att spela i samhället, i utvecklandet av demokratin. I detta instämde vi alla hjärtligt.
/Åke S Pettersson
