[071022] Runt om i Sverige pågår nu ett frenetiskt arbete med att försöka ta ut rätt kurs i regionfrågan. Remisstiden på Ansvarskommitténs betänkande har gått ut och Finansdepartementet har nu runt 400 remissvar att hantera. Alla vi som är engagerade i regionpolitik har troligtvis samma önskemål inför framtiden. Vi vill skapa bästa möjliga förutsättningar för tillväxt, företagsamhet och en god livsmiljö. Frågan är om vägen till denna utveckling stavas s-t-o-r-r-e-g-i-o-n. Jag, och hela den samlade politiken i Halland, tror inte det.
I regiondebatten har det nästan blivit som ett mantra att framhålla Region Skåne och Västra Götaland som goda exempel. Dessa båda storregioner omfattar 33 respektive 49 kommuner och hanterar såväl hälso- och sjukvården som regionala utvecklingsfrågor. Inget ont om våra grannregioner, men är detta verkligen den ideala organisationen för alla? Är det verkligen ingen som har upplevelsen av att stora regioner minskar möjligheterna till nära samarbete, snabba beslut och lokal förankring? Är det ingen som har upplevt att hälso- och sjukvårdsfrågorna överskuggar de regionala utvecklingsfrågorna när de ska samsas i en gemensam organisation?
När Region Halland bildades 2003 var just själva poängen att renodla arbetet med regional utveckling. Tidigare var ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna splittrade på Landstinget Halland, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Halland. Med en för landstinget och kommunerna gemensam utvecklingsorganisation kunde vi på ett nytt sätt fokusera på länets utveckling och göra gemensamma prioriteringar. Samtidigt fick Landstinget Halland en möjlighet att renodla sin verksamhet och ägna sig åt det som de är bäst på, nämligen att erbjuda hallänningarna en god hälso- och sjukvård.
Halland har idag Sveriges bästa sjukvård, enligt Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings senaste jämförelserapport, och en regional utveckling som hör till de bästa, kanske rent av den bästa, i landet. I Halland får 97 procent av patienterna träffa läkare inom en vecka och 77 procent samma dag som de söker läkarkontakt. Också när det gäller förtroendet för vården får Halland högsta betyg. Att regionen bara består av sex kommuner och inte har ett eget universitetssjukhus har vi aldrig upplevt som ett problem.
I Halland har vi följt Ansvarskommitténs arbete med synnerligen stort intresse. Vi har genom en rad studier och kartläggningar sökt svar på frågan om Hallands nuvarande geografi är lämplig för att hantera framtida regionala ansvarsområden. Är det något som skulle bli bättre om vi gick samman med andra regioner? Finns det överhuvudtaget något samband mellan geografisk storlek och regional utveckling? Svaret på frågorna blev: nej.
I vårt gemensamma remissvar på Ansvarskommitténs betänkande, ett dokument som antagits av samtliga politiska församlingar i länet, betonar vi att det bör vara upp till berörda kommuner och landsting att bestämma hur det regionala utvecklingsarbete ska organiseras. Samtidigt ställer vi oss bakom flera av Ansvarkommitténs slutsatser. Vi ser exempelvis gärna att det regionala utvecklingsansvaret förs över från staten till kommunala självstyrelseorgan. Självklart ska också regionernas och de statliga myndigheternas geografiska gränser samordnas. För Hallands del skulle det inte vara några problem att ingå i ett statligt ansvarsområde som även omfattar andra län/regioner. Däremot är det idag ett problem att exempelvis Banverket delat Halland och låtit oss tillhöra två olika banverksregioner.
Vår förhoppning är att vi nu får lämna geografifrågan bakom oss och istället ägna oss åt de verkligt intressanta frågorna, de som handlar om en hållbar utveckling av Halland och vår omvärld. Klimatfrågan är en av de uppgifter som kräver insatser från många olika aktörer. SydSam, som har pekat ut klimatfrågan som ett prioriterat fokusområde för sin verksamhet, har gett Region Halland uppdraget att under 2008 formulera ett handlingsprogram för hur de sydsvenska regionerna tillsammans kan arbeta med frågan. Planering av kommunikationer och infrastruktur är andra frågor där samarbete över regiongränserna är den enda vägen för att nå riktigt bra lösningar för invånarna. Genom att aktivt arbeta med EU:s olika program vill vi i Halland också vidga och fördjupa våra kontakter med andra europeiska regioner. Tillsammans kan vi stärka regionernas tillväxt och öka samarbetet över gränserna.
För mig handlar framtiden, dess möjligheter och utmaningar, mycket mer om funktionellt samarbete än om storregioner.
