[070906] Inte länge sedan alls tillhanda kom Tidningen Kulthören till. Nu har vi särpräglade Språktidningen i tur och tryck. Hur helst, den är lite så där si som så, lovvärd till idé, det är kanske dagens välsignelse med en enkomtidning om svenskan och språkfrågor i tiden, men den slår lite ner av ganska glättigt, spretar i ämnen, leker där var sandlådan är för närmsta ögon, som det verkar, snärtigt mer än helt mättande, näringsgraden låg, det tycks inte heller så mycket i den, trycks inte så mycket i den trots sidor, å andra sidan är det få (snarast inga) tidningar där man har att kräva ett just för sig av lämpligt innehåll om önskeläsningens god suck.
Språktidningen är tydligen lite för att ge läsaren glimtar & guldkorn i språkfrågor, kanske på ytan progressiv, bekväm är den kanske också, möjligen det som kan störa, att för bekväm, har en del smala spår men talar för bred publik, och det breda vill bli läsflört. Det talas mycket om ord i det första numret. Trots all god idé till trots säger något att den kunde varit mer taggig, och &så mer skrynkelbar, och kanske även varit lite mer som tidning än som tidskrift trots namnet. Nog inte dömer man ut ett första n:r, den har all potenial.
Sedan finner jag något som får mig på fallrepet, trollbunden, skamsen, nedslående, pragmatisk, något jag absolut bör ha vetat och ändå inte visste. Har ju precis avslutat en trilogi om skönlitteratursskalbaggar, där ordleks det med dem på alla otänkliga sätt, även är min egen pilotstudie av kräket i litteraturen, men i Språktidningen finner jag en bra utläggning om glosan spunk usch, är ju skalbagge, men den saknas i min 3:logi fastän ordets ljud gör den så tänjbar i allt som, och sann i sin lek, så igenkännande, bara så självfallet fräck i sin betydelse, så onödig att nödvändig, och när spunk upplyses även vara tidstypisk sperma på ämneriska, och jag kikar i min lite hemliga ordbok som listar over 15000 ord för Spermiekompanits vokabulär, efter spume upptages det, som den är nu önskegods för mig in book, vad värre ock, del sista av min 3logi blir tillika världens första roman om lakrits, och spunk visar sig enligt artikeln också vara en dansk art av lakritstablett, allt talar för att jag är skitdålig på research, missar och missar. Spunk är ju kul.
Tack Språktidningen för kalldusch, hur många andra spunkar har gått mig förbi? Men språktidningen kan inte illustrera en spunk i varje fall, eller har de tagit den över en Lindgrens, då kunde inte hon eller hennes ritarare göra det.
