[070412] Hyresrätten har en viktig roll för bostadsförsörjningen till nytta och glädje för både individer, samhälle och näringsliv. För att hyresrätten ska kunna fylla sin roll krävs det att den vänder sig till och efterfrågas av alla grupper i samhället.
I Sverige är de flesta överens om att vi inte vill ha en hyresrätt i form av sociala bostäder som enbart vänder sig till hushåll som inte klarar att lösa sitt boende på egen hand. Hyresrätten måste också erbjuda villkor som balanserar hyresvärdens och hyresgästens intressen. En attraktiv hyresrätt kräver ett starkt konsumentinflytande och konsumentskydd.
Bostadsförsörjningen måste ordnas i former som ger valfrihet för konsumenterna. Därför måste det finnas bostäder med olika upplåtelseformer. Hyresrätten har en rad kvaliteter både ur den enskildes och samhällets synpunkt. Framför allt kan hyresrätten förena trygghet och valfrihet på ett unikt sätt.
Hyresrätten har många fördelar:
• Den är öppen för alla – det behövs ingen kontantinsats och hyran sätts efter bruksvärdet och inte enbart efter marknadens principer om tillgång och efterfrågan. Hyresrätten bidrar till balans på bostadsmarknaden genom att vara ett alternativ som inte i lika hög grad som ägda bostäder påverkas av svängningar på marknaden.
• Det ekonomiska risktagandet för hyresgästen är litet. Hyresgästen behöver inte satsa ett stort kapital vars värde kan påverkas av marknadssvängningar. Riskerna för plötsliga och oväntade boendekostnadsökningar till följd av icke planerade underhållsåtgärder är mindre än i andra upplåtelseformer.
• Det är lätt att byta bostad och flytta t.ex. dit jobben finns. I hyresrätten finns inte samma inlåsningseffekter som för privatägda bostäder med stora lån och som samtidigt är svårsålda.
• Hyresgästen har – genom det direkta besittningsskyddet i kombination med spärren mot oskäliga hyror – trygghet i boendet.
• Hyresrätten kan erbjuda valfrihet beträffande service, standard, skötsel, reparationer och underhåll.
Den nya regeringens bostadspolitik går tyvärr åt fel håll. Den senaste förändringen av fastighetsbeskattningen gynnar framförallt höginkomsttagare med dyra villor i kranskommunerna runt våra storstäder. Hyresgästernas andel av skattesänkningen blir tyvärr mindre än 100 kronor per månad och orättvisan mellan att äga och hyra sin bostad består och till och med förstärks. Regeringens aktiva politik för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt är ytterligare ett tecken på att allianspartierna vill premiera ägandet på bekostnad av möjligheten att hyra sin bostad.
Ibland framställs det som att hyresboendet, och särskilt boende i allmännyttig, kommunal hyresrätt, är något unikt för Sverige. Så är självklart inte fallet. Som framgår av bifogade tabell finns hyresboende, och även hyreslägenheter som ägs av kommunen, i stor omfattning i flertalet utvecklade industriländer.
Hyresrätten har självklart framtiden för sig i en tid då allt fler människor vill kunna flytta på sig på ett enkelt, snabbt och tryggt sätt. Men det förutsätter att det förs en politik som leder till rättvisa och neutrala villkor mellan alla boendeformer. Först då kan den enskilde göra sitt val av bostad utifrån rimliga förutsättningar. Frågan är därför: vill politikerna skapa dessa förutsättningar?
