[060917] Göteborgsoperans Balett
Premiär 2006-09-16
Violin Concerto
Igor Stravinskijs Violinkonsert i D
Dirigent Michael Güttler
Violinsolo Fredrik Burstedt
Koreografi och scenografi Nicolo Fonte
Dansare: Rachel Tess, Janine Koertge, Micol Mantini, Jessica Teague, Patrick Migas, David Wilde, Yuki Mori, Sören du Hoffman,Fenando Melo, Kristoffer Arfvidson, Aviad Heman, Szymon Halik
Falling Angels
Steve Reich Drumming, del 1
Koreografi Jirí Kylián
Dansare: Angelina Allen, Isabel Fortes, Therese Fredriksson, Anna Herrmann, Anette Kevin Almse, Kyoko Matsumoto, Josefin Swedberg Migas, Heather Telford.
The Waiting
Igor Stravinskij Våroffer
Koreografi Nicolo Fonte
Dirigent Michael Güttler
Scenografi och kostym Markus Pysall
Dansare: Patrick Migas, Micol Mantini, Heather Telford
eller Patrick Migas, Maria Nyström, Anna Herrmann
Angelina Allen, Isabel Fortes, Therese Fredriksson, Janine Koertge, Ana Sendas, Charlotte Stenström, Josefin Swedberg Migas, Rachel Tess, Israel Aloni, Jérôme Delbey, Szymon Halik, Aviad Herman, Sören du Hoffman, Toby Kassell, Fernando Melo, Yuki Mori, Mattias Suneson, David Wilde
Plötsligt uppstår sammanträffanden som får mig att fundera på att likt Strindberg skaffa mig en ockult dagbok, I förrgår påmindes jag om den King Lear i päls och skinn som Old Vic gästade Dramaten med 1952. I går var jag på Göteborgsoperan och såg The Waiting, en balett till musik av Stravinskijs Våroffer. Den såg jag på 50-talet på Operan i Stockholm i en folkloristisk kostymering, skytisk, dans i lappdräkt.
Våroffer handlar om de riter med vilka ett primitivt folk hälsar solens ankomst, en dans som kulminerade i att en ung kvinna offras. The Waiting är en ny koreografi av Nicolo Fonte, en moderniserad version, som inte likt ursprungsversionen lär orsaka tumult och demonstrationer i salongen. Åtminstone gjorde den inte i lördags då den hade urpremiär som sista tredjedel i ett program kallat Stravinskij+.
Första tredjedelen var också ett verk av Nicolo Fonte till tonerna av Violinkonsert i D av Stravinskij. Båda koreografierna hade kvadraten som grundform, i det första en fyrkantig manége med dansare från tre håll, dansare som gjorde entréer och sortier med raka marscher tvärs över scenen.
Grundformen fanns kvar när ridån gick upp för The Waiting, med den skillnaden att dansarna nu satt på kontorsstolar på hjul. De gick att rulla till nya friare grupperingar. Ett intensivt ljus längs golvet bländade stundtals publiken, som positionsljusen på en modern flygplats. Till det moderna hörde också en stor rödgul ballong som sänktes ner från himlen, en mekaniskt leende manga-katt, den efterlängtade vårsolen.
I koreografin som jag minns den från 50-talet innebar solens uppgång döden för flickan som offrades. I den Nicolo Fontes version framstår solen hotfull för oss allihop; dithän har vi kommit i vårt moderna missbruk av naturen.
Dansarnas skicklighet och smidighet imponerar. Jag har inga större kunskaper om dans. Jag tänker på Ingemar Stenmarks ord om slalomåkningen, att det går inte att förklara för den som ingenting begriper. Jag sitter i salongen och tar emot och tycker om det jag ser.
Det där plustecknet i programrubriken syftar på att det finns en dans som inte är av Fonte med musik som inte är Stravinskijs: FallingsAngels. Fyra slagverkare ackompanjerar dansen, en kvart av intensiva rytmer till vilka åtta kvinnor i gymnastikdräkter utför en strängt diciplinerad dans, nästan mekanisk. Jag kom att tänka på futuristerna och l’homme machine om inte det varit så att de dansande hade haft en stark sensuell utstrålning. Koreografen hette Jijí Kylián och musiken var Steve Reich: Drumming, del 1.
Falling Angels blev nog kvällens mest uppskattade inslag.
Ett tips till dig som är intresserad av dans och ibland besöker landets baksida: i Stockholm på Gustav Adolfstorg, på långsidan mellan UD och Operan ligger Dansmuséet i det som en gång var Skandinaviska Bankens huvudkontor. Man går in gratis och det finns en hel del roligt att se. Det är inte ett sådant där krävande överfyllt museum, där man trampar hålfotsinläggen platta. Och så serverar de en hyfsad och billig lunch.
/Åke S Pettersson
