[060224] No Mad – Mellanöstern
Pusterviksteatern 23, 24 februari
Manus: P Nalle Laanela, Wille Christiani
Regi: Pelle Haneaeus
På scen: P Nalle Laanela, Wille Christiani
Lika litet som läkarna har clownerna några gränser. Själen som clownerna opererar på är lika allmänmänsklig som dess fodral. Häromdagen utsattes jag för en av deras behandlingar där medicinerna utgjordes av värme och glada skratt på Pusterviksteatern. P. Nalle Laanela, som på ytan liknade Lasse Kronér, berättade att han från att ha gått teaterlinjen på Södra Latrin i Stockholm hade sökt sig till Kanada för att utbilda sig till dansare och därvid naturligt fallit in i clownfacket. (Se jämförelsen ovan med Lasse Kronér.)
Hans clownkompis, som inte såg ut som Lasse Kronér, hette Willi Christiani och ägnade sig huvudsakligen åt akrobatiska övningar på en lodrät stång. Tillsammans hade de gjort ett program som de kallade ”Nomad – inget land, inget vatten, ingen bryr sig”. Namnet beskriver förhållandena bland flyktingarna i Västsahara, som dessa clowner ägnar sin omsorg.
De berättar hur det är att spela pajas för dessa människor som lever i det möjligas marginal i brännande ökenhetta där det inte har regnat på 50 år. Det påstås att Allah skapade denna öken för att det skulle finnas ett hörn av tillvaron där han hoppades få slippa människor.
Så blev det nu inte. Människorna är många och krafter utom och inom landet strider om naturtillgångar som fosfat och olja. FN har antagit en resolution som ska tillförsäkra Västsahara självständighet men få nationer har biträtt den, inga europeiska och naturligtvis inte heller Sverige.
De båda clownernas konster är inte märkvärdiga, ändå bidrar de till att hålla skratten rullande i länder som få av oss ens har hört talats om. Hatten av!
Åke S Pettersson
