[051201] Intresset för stadens framtid tycks ha spridit sig ner i åldrarna. På två av Göteborgs centrala gymnasier finns möjligheten att välja kursen Staden och framtiden. Intresset är stort och på kursen görs projekt där eleverna reflekterar över stadsrummet, platsen och kvalitetsbegrepp. Tre av eleverna berättar om vad de ser för värden i centrala staden.
På ett av stans caféer träffar vi tvillingarna Felicia och Filippa Strömberg och Mikaela Sannerstedt, som alla går sista året på gymnasiet. Filippa på Schillerska och de andra på Hvitfeltska. Bägge gymnasierna har stor attraktion på grundskoleelever med sina centrala lägen i Göteborg. Man kan anta att de redan utan kursen Staden och framtiden har formulerat något av vad som gör centrala delar så speciella platser i förhållande till ytterområdena. Oftast är det boendet som dominerar i dessa ytterområden, medan centrala delar i de flesta städer fortfarande är präglade av betydligt mer blandade verksamheter.
Alla tre har fattat ett speciellt intresse för Göteborgs stora omvandlingsprojekt vid det område som tidigare var stadens hamnstråk. När varv och båttransporter växte på 60-talet, växte dessa verksamheter ur sina kostymer och flyttade till andra delar av hamnområdet – till andra sidan om Göta älv och längre ut mot havet. Luckan efter dessa verksamheter fylldes snabbt av den växande bilismen. Samtidigt blev staden avskuren från sin gamla hamn.
Men nu byggs en tunnel under det gamla hamnstråket. Biltrafik ska finnas kvar, men i betydligt mindre omfattning. Istället skapas möjligheten att återskapa en vital och pulserande del av Göteborg. Planprocessen är inte den gamla vanliga, där diskussionerna förs av politiker och tjänstemän. Under en period – visserligen tämligen begränsad tid – kan alla medborgare ha åsikter på hur stadsdelen ska se ut.
Filippa tycker att de medborgargrupper som arbetar med att ge ett helhetsförslag för området – Södra Älvstranden – är väldigt spännande, och ser fram emot deras slutrapporter som ska presenteras vid ett offentligt möte. Mikaela är nyfiken på vilka likheter och skillnader som grupperna ska visa på.
– Redan innan medborgarprojektet startade ville jag förstås att Göteborg skulle vara en levande stad med mycket kultur, säger Filippa. Varför ska staden vara så segregerad? Det är viktigt att Södra Älvstranden inte blir segregerad om stadsdelen ska kunna bli spännande.
– Jag har aldrig tidigare känt att jag skulle kunna påverka stadsplaneringen i Göteborg, säger Felicia. Nu finns det möjligheter att området ska kunna bli hur bra som helst. Jag vill ha en plats i stan dit alla kan komma och känna sig hemma. Som medborgargruppen som leds av Interkulturellt Resurscenter. De vill ha en byggnad där folk med olika religioner kan mötas.
Felippa och Felicia har nog funderat mer än de flesta av ungdomar i deras ålder på hur stadens olika element; hus, gator, trafik, handel samverkar. När familjer i vänkretsen har träffats på middagar har det blivit många diskussioner om arkitektur och stadsplanering. De har blivit impregnerade med arkitektur sedan barnsben.
– Södra Älvstranden måste kunna fungera även på vintern, säger Filippa med eftertryck. Det får inte bli som på Norra Älvstranden, som domineras av företag. Där vill man gärna vistas på sommaren. Men på kvällarna och på vintern är det folktomt. Man måste även kunna ta sig dit på ett enkelt sätt, till fots och med spårvagn eller buss.
– Som tjej måste man också kunna känna sig trygg i området, säger Mikaela. Jag lyssnade på ett seminarium om ljus i staden och fick klart för mig att man kan göra ganska mycket med belysningen för att öka tryggheten. En sak som skulle förstärka tryggheten i området är om det finns folk i rörelse hela dygnet. Gärna med flera evenemang som lockar dit breda skikt av folk. Ett bra nattliv drar folk till området. Så är det inte i Göteborgs stora park Slottsskogen. Jag undviker att gå ensam där på kvällarna.
Göteborgarna är inte bortskämda med vattenkontakt, trots att staden är landets största hamnstad. Biltrafiken är idag en effektiv spärr. Men nästa sommar står tunneln klar och man kan anta att det kommer att märkas direkt. Stadens tyngdpunkt kommer att förskjutas ut mot Göra älv. Vilken betydelse får det för platsen i stadslivet?
Mikaela ser gärna att det dyker upp ett eller några båtcaféer längs kajen, för att förstärka anknytningen till hamnstaden Göteborg, fast på ett nytt sätt. På Stadsmuseet pågår en utställning om omvandlingen av Södra Älvstranden, där folk även får komma med synpunkter och önskemål om vad man vill ha i området. Många har uttryckt att de vill ha en simbassäng i älven. Men det är inget som Mikaela tänder på. Den rätta badkänslan hittar man ute vid havet.
– Det är hamnkänslan som måste betonas, menar Filippa. Det gäller att stärka känslan av närhet till hamnen och vittring av havet.
Felicia tycker att man ska ta med Frihamnspiren i diskussionen. Den ligger vid älven och bara ett stenkast från Göteborgsoperan. Området är tillräckligt stort för att rymma stora rockkonserter. Här skulle man kunna bygga ett bad, ungefär som på Margaritaön i Budapest. Här skulle man dessutom kunna ha tennisbanor och ändå få plats med olika slag av evenemang.
– Och det skulle kunna vara en del av att knyta ihop Norra Älvstranden med den Södra. Som det är idag känner man att man lämnar stan när man åker till den norra stranden.
Om man tittar på enskildheter bland förslagen skulle dessa lika väl kunna ligga någon annanstans i staden. Finns det något som är särskilt viktigt med Södra Älvstranden? Det är nog läget, trots allt, som gör just denna plats så viktig för Göteborg, enas de om. Möjligheten att kunna påverka områdets framtid förstärker den känslan, tror de också.
