Darwin ömsar skinn

[051120] Biologisk/darwinistisk evolution eller intelligent design är tydligen frågan för dagen i USA, och är det så i USA, kommer snart frågan att ställas och stötas och blötas även här kan vi nog utgå ifrån, även om vi kan hoppas, och kanske inte tror att reaktionen går lika långt här som i USA.

Det är måhända inte en slump att Natur och Kultur ger ut ett nytryck av Darwins bok om den biologiska evolutionen om arternas uppkomst, publicerad första gången 1859. Den nya upplagan är, såvitt jag kan se, ett exakt omtryck av den tidigare utgåvan på svenska, som jag köpte och läste då den kom ut första gången 1976. Då, i början av sjuttiotalet, bestämde jag mig för att jag skulle läsa de tre böcker som alla ansåg att de visste vad de innehöll men nästan ingen hade läst. Darwins bok om evolutionsteorin var en av dessa tre verk.

Som alltid när man går till originalen blir man överraskad. Dels för att originalen ofta är mer lättlästa och lättbegripliga än de recensioner eller sammandrag man kanske har läst tidigare, dels för att de undantagslöst innehåller mycket som man inte fått reda på den indirekta vägen, och som man tycker är minst lika intressant och viktigt som det alla som talar om verken brukar dra fram. Ibland kan man till och med komma underfund med att vad alla säger att författaren har sagt inte alls stämmer i själva verket.

1976 års utgåva var försedd med ett förord av Åke Gustafsson. Årets upplaga har fått ett förord av Nils Uddenberg.

Det är intressant att jämföra de båda förorden med varandra och de kan uppfattas som ”barn” av sina respektive tider. Åke Gustafssons, också mycket intressanta förord koncentrerar sig mer på den geniale, individuelle vetenskapsmannen Charles Darwin, om hans personlighet och liv, i enlighet med den tidigare vanliga idén om forskare som enskilda genier som sitter i sina elfenbenstorn och kommer på sina epokgörande teorier. Men det handlar också om Darwins ”bulldog”, Julian Huxley och om diskussionen som följde på utgivningen av den första upplagan i England.

Nils Uddenberg berättar visserligen också en del om Darwins person men han lägger snarare tonvikten vid de stora idéhistoriska linjerna och sätter in Darwins teori och hans forskning i de samhälleliga och vetenskapsteoretiska sammanhangen, som är vanligare att man gör idag när det gäller att förstå forskares insatser och hur de kom fram till sina teorier. Båda förorden är förvisso givande.

Nu är Darwins bok verkligen värd att läsas, eftersom den, som Uddenberg påpekar, måste betraktas som en klassiker och eftersom dess innehåll kommit att påverka vår syn på oss själva som få andra teorier har gjort. Idag är det kanske lite svårt att förstå att det faktiskt tog nästan 100 år innan evolutionsteorin hade accepterats fullt ut, och det skedde först sedan man dels hade återupptäckt Mendels uppsats om ärftlighet år 1900, dels hade utvecklat populationsteorin några decennier in på 1900-talet, som gjorde det möjligt att matematiskt beräkna evolutionens verkningar och geners spridning i populationer, hur snabbt mutationer kunde slå igenom inom arterna exempelvis.

Men fortfarande är det svårt för många, till och med för biologer har jag ibland kunnat notera, att riktigt greppa om teorins innebörd, den om slumpmässiga variationer och mutationer. Ofta bedras vi av vårt språk. Man säger så gärna att den ena eller den andra biologiska egenskapen finns ”för att” fungera för ett visst syfte, trots att detta inte är korrekt. Egenskaper finns istället för att någon anfader eller anmoder råkade få dessa egenskaper, av ren slump, och därför att de visade sig fungera bättre för överlevnaden än artens normala utrustning, varför de kom att selekteras för och kanske stegvis förbättras, samt att spridas till hela arten.

Så njut av Darwins bok om evolutionen och beundra hans grundliga tillvägagångssätt och ingående diskussioner om evolutionsteorin. Även Nils Uddenbergs förord är, som redan framgått, läsvärt.

▪ Kerstin Berminge

Bokomslag

Charles Darwin
Om arternas uppkomst
Natur och Kultur 2005

Taggar
Skänk ett bidrag till Alba!
gilla.alba.3600px
Dela den här artikeln: