[051109] Engelsk fantasy hämtar gärna inspiration ur den nordisk folktron. Men svensken Niklas Krog söker sig helst långt hemifrån. Och danskan Lene Kaaberbøl utgår från verkligheten för att skapa magi.
Nordiska inslag i fantasy har blivit internationellt bytesstoff, anser Lene Kaaberbøl. Själv plockar hon lite här och lite där. Och medan Tolkien använde det nordiska i Sagan om ringen, försöker hon göra om mytologin till något helt eget innan hon använder det i sina böcker.
– Jag tycker det är omoraliskt att använda sig av folks mytologi rakt av. Därför ser jag till att göra om det till mitt eget först, säger Lene Kaaberbøl.
– Jag vill alltid så långt bort från Sverige som möjligt, och har mera av orientalisk mytologi i mina böcker, säger Niklas Krog.
Politiskt inkorrekt drake
När Lene Kaaberbøl hittade på en drake till serien om skämmerskan och hennes barn, var det viktigt att den skulle vara biologiskt möjlig. Mytologiskt tycker hon att den snarare har skandinaviska rötter, till skillnad från Niklas Krogs orientaliskt inspirerade drake.
– Mina drakar skapades av berättelsens behov av dem, drakar som de pampigaste, coolaste varelser i hela världen. De är skapelsens krona, och för dem är människor rätt patetiska, säger Niklas Krog.
– Jag gjorde mycket research om reptiler och satte samman en drake av olika sorter. Det blev en politiskt inkorrekt drake, inte from eller vis, utan skrämmande, illaluktande och elak, säger Lene Kaaberbøl.
Fantasy tillåter fantasin att gå över alla gränser. Författaren bestämmer allt och den enorma friheten är vad som fått både Niklas Krogh och Lene Kaaberbøl att fastna för fantasy.
– För mig är det en verklighetsflykt att skriva fantasy. När jag skriver kan jag skapa och upptäcka en främmande värld. Och leka Gud för en stund. Det är inte så ofta man får det, säger Niklas Krog.
Fantasy ger livsmod
Lene Kaaberbøl tycker att fantasyn gör det är lättare att prata om svåra saker, utan att det blir för svårt. Ett exempel är Astrid Lindgrens bok Bröderna Lejonhjärta, som hon menar hade varit en mycket sorglig berättelse om en liten pojke som dör, om den hade skrivits som en verklig historia
– Men det är det inte som tur är, utan det är fantasy. Den tar med oss till andra sidan döden där det är sagornas tid, där man bryter gränserna till verkligheten. Och det finns livsmod att hämta i det, säger Lene Kaaberbøl.
Magi brukar vara en av självskriven ingrediens i fantasyns världar. Men både Niklas Krog och Lene Kaaberbøl är överens om att den måste begränsas hårt, för att en berättelse ska bli bra.
– I min andra bok om frihetskrigen klämde jag på rätt bra med magi. Men det enda sättet att ha med magi i en fantasybok är att tona ned den. En strid blir tråkig till slut annars, eftersom det finns för många utvägar, säger Niklas Krog.
Magin ska alltid försvåra tillvaron för en som äger den, tycker Lene Kaaberbøl. I hennes böcker om skämmarkraften får detta omgående konsekvenser. Huvudpersonen Dina har inga vänner och kan aldrig se andra i ögonen, eftersom hon genast avslöjar vad de skäms för.
– Jag vill att magin ska vara med, men att man nästan inte ska upptäcka den, utan att den upplevs som verklig. Det är svårt att se någon i ögonen när vi ljuger utan att skämmas. Skämmarkraften är magisk, men mycket konkret och bundet till det fysiska, blicken och psykologiskt något som vi känner till. Jag har bara skruvat upp volymen.
Fotnot: Inga-Bodil Hermansson har skrivit utifrån Lene Kaaberbøls och Niklas Krogs seminarier på Bokmässan i Göteborg.
