[050414] Med regionförsöken har medborgarna fått chans att välja sina regionpolitiker. Men om man ska kunna göra ett rationellt val måste man veta vad man röstar på. Och frågan är hur mycket man som väljare får veta om regionen och de politiker som vill bli våra företrädare under en regional valrörelse. Mediernas roll är givetvis central. Det är via medierna som nästan alla människor får sin information om politik. Det är länge sedan medborgarna vallfärdade till Folkets park för att lyssna på valtal och se på valfilmer.
En fråga att ställa sig är då hur lätt väljarna har att ta beslut i regionval via medierna. Är det lyckade regionvalrörelser som underlättar för oss medborgare att ta ställning? Utifrån demokratiteori kan vi ställa upp olika kriterier för vad som är en lyckad regional medievalrörelse.
För det första bör det finnas mycket information. Ju fler nyheter i medierna om regionvalet, desto bättre. För det andra kan vi ställa kravet att en regionvalrörelse i medierna ska handla om regionfrågor och inte ”importera” frågor från riksvalrörelsen eller kommunal nivå. För det tredje bör vi också kunna kräva en medievalrörelse som inte bara informerar utan även engagerar. Det räcker ju inte med att det finns en massa information.
Medievalrörelsen bör också göra oss intresserade av regionpolitik och få upp oss ur sofforna och iväg till valurnorna Hur gick det då? Om man – som jag och mina medarbetare på Göteborgs universitet gjort – går igenom nyhetsbevakningen i regionpressen i Västra Götaland de fyra sista veckorna före valdagen 2002 kan vi ge ganska goda svar på de tre krav vi ställde upp.
När det gäller mängden valnyheter är givetvis frågan vad som är mycket och vad som är lite. Det är inte så enkelt att avgöra. Vad vi samhällsvetare brukar göra då är att jämföra. Vi kan dels jämföra regionvalrörelsen med hur mycket uppmärksamhet de gamla landstingsvalen fick. Dessutom kan vi jämföra regionvalrörelsen med mediernas intresse för riksvalrörelsen och de kommunala valrörelserna.
Trots förhoppningar om ett genombrott för den regionala politiska nivån måste man nog erkänna att regionvalrörelsen inte kunde ta upp kampen på allvar med riksvalrörelsen eller den kommunala valbevakningen i tidningarna i Västra Götaland. Visserligen finns det en svag tendens till att intresset ökat något jämfört med de gamla landstingvalen, men i konkurrens med de andra valrörelserna lever regionvalrörelsen fortfarande i medieskugga.
När det gäller det andra kriteriet går det lite bättre. Regionvalrörelsen i medierna handlade nästan bara om sjukvård. Mer än tre fjärdeldelar av pressens regionbevakning var sjukvårdsnyheter och resten regional utveckling och kulturfrågor. Innehållet i regionnyheterna fyllde därmed upp kvalitetskriteriet vi satte upp. Mediernas bevakning av regionvalrörelsen handlade, som sig bör, om frågor som regionen ansvarar för och inget annat.
Jag sa tidigare att valrörelsebevakningen ska vara engagerande. Frågan är då vad som menas med det. Ett sätt att komma åt ‰valrörelsetemperaturen‰ är att mäta förekomst av konflikter och hur mycket medierna intresserar sig för själva valkampanjen. Nu brukar inte statsvetare och medieforskare se något demokratiskt värde i konflikter och kampanjnyheter. Snarare ses det som tecken på medievalrörelsernas förflackning. Men jag menar att medierna inte bara ska informera. De ska engagera också. Bevakning av konflikter mellan partier och kampanjnyheter avspeglar på många sätt hur engagerande valrörelsen är. Det är nyheter som väcker människors intresse för politiken.
Men när det gäller engagemangskravet går det inte heller något vidare. Den regionala valrörelsen var inte särskilt engagerande. Visst fanns det konflikter, men konfliktnivån var betydligt lägre än i medievalrörelsen på riksnivå och mediernas intresse för nyheter om partiernas kampanjer var avsevärt mindre.
Att regionvalrörelsen i medierna får godkänt på endast ett av tre uppställda kriterier är givetvis inte så upplyftande för den som önskat sig att regionvalrörelsen 2002 skulle bli det demokratiska genombrottet för Västra Götalandsregionen. Om detta sedan är mediernas fel eller om politikerna har sig själva att skylla låter jag vara osagt.
