Om ensamhet
Sofia Lilly Jönsson – Ett bortkastat liv - en roman om kärlek
Fullt av luriga vändningar
Jeanette Bergenstav – Havsgrav
Längst ut i Bohusläns havsband samlas en grupp främlingar för att förändra sina liv. Den karismatiska retreatledaren utlovar rening från skam och skuld. I en annan del av skärgården kämpar journalisten Jennifer Sundin mot sina egna demoner. När en ung kvinna hittas död i vattnet dras hon in i fallet. Kvinnans förflutna visar sig innehålla såväl våld som mörka hemligheter. Läs mer
Vad ska vi leva av när maskinerna gör allt?
Framstegen för så-kallat generativ artificiell intelligens, som den omtalade textgeneratorn Chat-GPT, har åter väckt en gammal debatt om arbetets automatisering. Det finns flera olika spår i den, där en del är etiska och andra mer samhällsfilosofiska. Etikdebatten handlar om de försvarbara i att överlåta alltmer av kontroll över allt större delar av en alltmer digitaliserad teknologi till alltmer självstyrande och självständigt utvecklande AI-konstrukt, vilkas målbilder och beslutsprocesser kring lämpliga medel att nå olika mål vi förmår förutse och kontrollera i allt lägre grad. Läs mer
Att äga friheten är en sak – att förtjäna den en annan
Reflektioner efter tredje och avslutande säsongen av Young Royals
Det var öppet för flera alternativa upplösningar av dramat som engagerat så många världen över, kärleksförhållandet mellan kronprinsen och skolpojken, Wilhelm och Simon, som tillsammans låtit en samkönad kärlek komma till uttryck med ett romantiskt sug att jämföra med Borta med vinden och dylika berättelser – ett massmediafenomen av i dag värt en tanke, ingen tvekan om det. Läs mer
Det politiska spelets grymma logik – får på ADAS teater ett nytt och genomträngande språk
I kampen om den politiska makten drabbas inte minst kvinnorna och barnen. Det är vad vi dagligen upplever i de smärtsamma rapporterna från kriget i Gaza mellan Israel och Hamas och det är vad som exponeras i Fia Adler Sandblads raffinerade föreställning Agamemnon på ADAS Teater uppe på Konstepidemin, där hustru, dotter och till sist även mannen faller offer för ett spel av känslor ingen förmår tygla. Scenen är ett ytterst laddat litet utrymme, där skådespelerskan genomspelar Orestiens urgamla exponering av hämndens onda cirkel, där något som i det politiska medvetandet stelnat i det som kunde kallas en klassisk kliché, att våld föder våld, besannas men även gestaltas. Läs mer
För att inte glömma
José Henrique Bortoluci – Det som är mitt
Högeffektivt berättande
Einar Kárason – Tunga moln
Den isländska berättar- och litteraturtraditionen går inte bara vitt och brett i folkdjupet och långt tillbaka i historien, utan ofta utanpå det mesta. Det är den här 101 sidor korta romanen om en flygolycka och hur den förband, splittrade och omformade ett antal människors livsöden ett ypperligt exempel på. Läs mer
När allt går mot sitt slut
Antoine Wauters – Motsägelsernas museum
”Förr var det ljust omkring oss. Nu är det mörkt. Vart tar ljuset vägen när man inte längre ser det? Kan det vara så att det finns dolt någonstans, tillfälligt har upphört och inte går att närma sig? Som den sista tonen i en sång som fortsätter att vibrera när allting tystnat?”
En person frågar de styrande om hur man ska kunna säga ordet framtid, utan att skratta. Läs mer
Men i Trollhättan i mars 2024,
mest längs med Memory Lane
Fler kameror på utsatta områden, visitationszoner, ja, hjälper det, får det oss att känna oss tryggare? I Trollhättan har polisen installerat 34 kameror på riskområdet Kronogården, Lextorp, Sylte. Kamerorna fångar in 120 vinklar. Jag tror att kamerorna minskar brottsligheten i detta riskområde. Borde avskräcka åtminstone en del kriminella att verka här. Visitationszoner är jag mer tveksam till. Vi har ju redan lagar, som tillåter polisen att visitera misstänkta personer. Läs mer
Sex, handledning och litteraturmoral
Lyra Ekström Lindbäck – Moral, Therese Bohman – Aftonland
När jag berättade för en vän att jag planerade att läsa och skriva om Lyra Ekströms Lindbäcks roman Moral från förra året, föreslog hen att jag också skulle kolla upp Therese Bohmans Aftonland från 2016. Båda böckerna handlar nämligen om medelålders forskarhandledare som har sex med sina tjugo år yngre doktorander – och för den delen om doktorander som inleder sexuella förbindelser med sina handledare. Detta slags gränsöverträdelse skapar rum för många litterära ingångar, och jag har alltid tyckt att den akademiska miljön är underanvänd som socialt mikrokosmos och samhällelig metafor i svensk litteratur. Läs mer