I Gangsterparadiset skildrar kriminaljournalisten Lasse Wierup gängkriminaliteten i Sverige, med särskilda fördjupningar mot och analyser av situationen i tre områden, Järva i Stockholm, Norra Hisingen i Göteborg och Sydsverige, där gängkriminaliteten ofta är knuten till nya motorcykelmiljöer med förbindelser till andra lösare kriminella nätverk. Läs mer
Ulrika Mossbergs debutroman Domslut är en riktig passionshistoria, särskilt om man ser till passionens dubbla innebörd av lidande och kärlek. Huvudpersonen Lea är domare, rådman som det så konservativt heter, vid tingsrätten i Lund. En förundersökning landar på hennes bord, gällande olaga förföljelse. En man har stalkat en kvinna som till slut ledsnat på den ovälkomna uppmärksamheten och polisanmält honom. Läs mer
Elisabeth Åsbrink är en av de sällsynta författare som håller en sådan litterär nivå att de genast känns för stora för sitt språkområde. Hennes nya roman Övergivenheten vidgår detta i hög grad, här har vi att göra med en bok som omedelbart skriver in sig i den stora litterära tradition som kan härbärgera så olika föregångare som Primo Levi och Isaac Bashevis Singer. Läs mer
Debatter på nätet och sociala medier, främst Facebook och Twitter, tenderar att bli alltmer oförsonliga. Arkitekturupproret är en jättestor lägereld för 44.000 personer som vill att alla hus ska byggas i stilar som var rådande före modernismens genombrott runt 1920. Vad är upproret ett symptom på? Läs mer
Det är stundvis någonting märkligt med den här berättelsen. Långa stunder undrar jag var de befinner sig, är det ett verkligt landskap, riktiga städer? Sällan eller aldrig några andra människor, knappt ens i periferin. Det är kallt och mycket snö och ett jagat uttryck över texten. Men så kommer jag till det sista kapitlet, och där sitter en av huvudpersonerna och spelar tv/dataspel. Ett sånt där man jagar och skjuter på varandra som verkar vara så vanligt i den kulturen, där man följer personen från en subjektiv kamera, ser de stiliserade och avskalade miljöerna med deras ögon. Läs mer
I Om man älskar frihet utmanar Nina Björk föreställningen att den liberala dogm som dominerar politiken i dag är väl förenlig med ett kapitalistiskt produktionssätt. Boken låter sig beskrivas som en så kallad lärd essä. Den bygger alltså på en djup och omfattande beläsenhet på relevanta områden som underlag för en personligt hållen och idédriven framställning. Läs mer
I september 1835 anlände en knappt femtonårig judisk bokhandlarson från Köpenhamn till Stockholm. Två år senare gav han ut sin första bok.
Vid sin död år 1900 hade han en gång för alla etablerat sig som Sveriges störste och främste förläggare av skönlitteratur.
I den här boken får vi ta del av hans liv och skapandet av Bonniers förlag. Samtidigt som svensk 1800-talshistoria flimrar förbi på ett stimulerande sätt. Läs mer
När jag dagen efter min mammas bortgång gick runt i hennes lägenhet i en egendomlig stämning av frånvaro och tystnad råkade jag lyfta på en sjal som låg draperad över en fåtölj. I fåtöljens sittdyna fanns en djup brandskada. Mamma måste ha tappat en cigarrett i fåtöljen. Och nästan blind lyckats släcka elden. Vilken ångest hon måste haft, och hur mycket ångest hade det inneburit att för mig dölja vad som hänt? Läs mer
Efter en första förvirrande introduktion, därpå en helt galen orgie i teaterblod, sitter jag hemma och upplever en fyra dagars livestreamad maratonläsning av själva boken. Första delen bör vara avverkad onsdag-torsdag och jag undrar i mitt stilla sinne om inte Folkteaterns och Erik Holmströms Don Quijote-projekt hör till de djärvaste och galnaste som uppstått inom svensk scenkonst i coronans spår. Läs mer
Drömmar som krossas och hopp som grusas; uppenbart har dessa två ting en drabbande dramaturgi, något som sätter igång vårt empatiska system. Speciellt gäller det om drömmarna och hoppet inte bara innefattar en, utan sträcker sig ut mot hela mänskligheten och det historiska förloppet. Detta stämmer väl in på Volker Weidermanns senaste roman München 1918. Läs mer