scenkonst

topplänk.böcker

Memoarer från ett svenskt musikliv

Kjell Andersson – Ingen går hel ur det här

Kjell Andersson har skrivit en bok om sitt liv inom skivbranschen. I fyrtio år var han producent och artist- & repertoarman på skivbolaget EMI utan att kunna spela något instrument eller sjunga. Men en livslång kärlek till musiken inleddes i uppväxten med pop- och rockplattor som han köpte och lyssnade på. Läs mer

Efter sammanbrottet

Don DeLillo – Tystnaden
Don DeLillo

Vi har levt under en pandemi i ungefär ett år nu, och allt fler börjar erkänna att de blivit påverkade i grunden. Människor kan eller får eller bör inte leva sina vanliga liv; inte gå på bio eller teatern, inga konserter och inte träffa sina vänner eller vara på sina arbetsplatser. Vi vågar inte längre krama om de närstående som vi brukar. Vi är inlåsta i våra ensamheter. Läs mer

Men störst av allt är kärleken

Reflektioner med anledning av några av filmerna på Göteborgs filmfestival
Ur Mon amour

Såväl pornografi som känslokyla fanns närvarande i Göteborg Film Festivals program i år, två otäcka filmer som satte sökarljuset på fenomen i tiden som inte får tas med jämnmod utan tvärtom måste ses som svåra hot, inte minst mot unga människors möjligheter till ett utvecklande liv. Läs mer

1. Bostadspolitiken måste bli ett samhällsnav

Varför har det blivit så dyrt att bo? Är det en bostadskris och hur blev det såhär? Det är inte bara i Sverige, utan i städer världen över som det har blivit allt dyrare att bo samtidigt som inkomsterna inte följt med i samma utsträckning. En ögonöppnare för oss och en direkt anledning till att vi ville fördjupa oss i bostadsfrågan var Fredrik Gerttens dokumentärfilm Push som följer FNs särskilda rapportör för bostadsfrågor Leilani Farha i spåren. Spår som även passerar Sverige, ett land som säger sig ha en bostadspolitik för alla. Läs mer

2. Idéerna bakom folkhemmet

1928 väljs Per Albin Hansson till Socialdemokraternas partiordförande och bildar regering 1932. Just hemmet är ett centralt begrepp under den kommande tidsepoken där formerandet av folkhemmet utgår från bostaden i relation till principer om jämlikhet, omtanke och samarbete (Nylander, 2013; Westergårdh, 2015). Vad är då folkhemmet? Läs mer

3. Ekonomiska värden väger allt tyngre

1962 blev kommunerna skyldiga upprätta bostadsbyggnadsprogram. Samtidigt blev det möjligt för kommunerna att få statliga lån för att köpa mark. Bostadsbyggnadsutredningen 1959-1967 förordade ett byggande av 100.000 bostäder om året. Läs mer

4. Gentrifiering, renovräkning och entreprenörsurbanism

Stadens centrala delar brukar förknippas med mångfald, både av folk och av verksamheter. Idag ser vi tendenser till förändring av staden som hänger samman. Dels stadens ökande attraktivitet för boende med privatisering och prisstegringar, dels en butiksdöd som svar på en stigande kostnadsnivå. Istället för mångfald riskerar staden att hamna i enfald. Läs mer

5. Bostadsbyggande enligt Wienmodellen

Den svenska bostadspolitiken har stora utmaningar framför sig, på flera områden. När nya målbilder ska skapas är det en god ide att se hur andra hanterar liknande problematik. Lisa Pelling utkom med en rapport 2019 där hon beskriver Wienmodellen. Några effekter som hon lyfter fram som särskilt starka är priset för hyresrätter. Läs mer

Tidsandan sätter spår i boendet

Hur du bor i en stad påverkas dels av husens arkitektur, men även av social struktur och av avstånd mellan livets olika inrättningar; affärer, arbetsplats,mötesplatser, skola, grannar, kultur och sport, för att nämna något. Låt oss zooma in trevåningshus med både likheter och olikheter. Läs mer

Bygga för konflikter?

Något har hänt på ganska kort tid när det gäller boende. Se dig omkring bland nya bostadsbyggnader utom villor. Normalhöjden idag verkar ligga runt åtta våningar höga hus. De flesta dessutom inte särskilt attraktiva vid första anblick. Är dessa nya bostadskomplex vår tids miljonprogram 2.0? Och så som lök på laxen riktigt höga hus eller skyskrapor. Staden är på väg in i en ny fas. Läs mer