En grundtanke med enhetsskolan var att bryta de klassbarriärer som fanns inom utbildningen. Efter principbeslutet 1950 att införa denna skolform, tog statsminister Tage Erlander till orda. Han lovade att man skulle ”försöka riva ner de klassbarriärer, vilka hindrade den fattige från att kunna ta del av det gemensamma kulturarvet”. Läs mer
Jag vill ta upp några problematiserade resonemang om demokratins förutsättningar och också diskutera det som ibland kallas för civilsamhälle, som tidigare kallades folkrörelsesamhälle. Men eftersom en väldigt stor del av civilsamhället inte är folkrörelser utan närmast företag som GreenPeace, så finns det anledning att vidga begreppet. Läs mer
Att ordet bärsärk överlevt får bl.a. skyllas våra vikingentusiaster under 1800-talets göticism. Då gällde att efter Finlands förlust 1809 och i det ryska imperiets skugga moraliskt trygga Moder Svea med ”mandom, mod och morske män”. Man tog hjälp av vad som berättats om bärsärkar i det forna Skandinavien. Deras mod stod i blickpunkten, inte deras råhet eller skräcken de spred. Inte ens deras hedendom stod i vägen. Läs mer
Läsaren blir inte ledd eller uppfordrad, man samtalar med honom som med en jämlike, skriver poeten Gennadij Ajgi i sin essä Sömn-och-poesi (översatt från ryskan av Annika Bäckström) som finns med i tidskriften Ariel nr 3-4 2006. Ytterligare essäer, samtal och artiklar av Ajgi kommer i svensk översättning (av Annika Bäckström och Mikael Nydahl) till vintern, i boken Samtal på avstånd. Läs mer
Nu har det gått nio år sedan Göran Persson aviserade en ny makt- och demokratiutredningen på partikongressen i Sundsvall. Allas vår studiecirkelledare, Bengt Göransson, skulle leda den, sa han. Läs mer
Vilken roll spelar staten för ekologiskt hållbar utveckling? Vår kunskap är ännu bristfällig, men vissa tecken kan skönjas. Yale University och World Economic Forums mäter staters miljöprestationer i ett globalt Environmental Performance Index EPI. Där rankas länderna enligt 16 miljöaspekter, som ordnas i sex större kategorier och sedan slås ihop till två huvudområden, miljö/hälsa och ekosystemens livskraft. Läs mer
Om du slår upp sidan 1 din samhällskunskapsbok står det att den svenska demokratins främsta byggsten är folkrörelserna. I detta fall menar läroboksförfattarna de traditionella folkrörelserna dvs. arbetar-, fackförenings, frikyrko- och nykterhetsrörelserna. Dessa rörelser står fortfarande starka trots ett ibland skiftande engagemang och medlemsantal. Läs mer
”Vi har”, skriver författarna till den lilla boken Åtta år med Reinfeldt. Vad varje väljare bör veta om högeralliansens politik, ”saknat en riktig politisk analys av vilket samhälle den ”nya” borgerliga politiken leder till.” Det torde man kunna instämma i, liksom i deras uppfattning att alliansens har gynnats i massmedia det senaste året. Läs mer
Få böcker kan så väl som denna, så inifrån, beskriva rasismens – och människans – väsen. Némirovsky hann aldrig göra sitt livsverk klart, bara denna enda del skrev hon nästan klar ( hon hade planerat 5 delar) innan nazisterna grep henne. Hon råkade vara judinna. Ändå finns hela verket med i undertexten och i vetskapen om Irène Nemirovskys öde. Läs mer
Det är en märklig roman i thrillerns skepnad som Jungersen skapat. Succén i Danmark känns inte alls konstig eftersom boken säger oerhört mycket om samhället; vandrar fritt på globaliseringens bakgårdar; bryter sig in i inskränkta källarvrår; sopar bland vanföreställningar om demokratiska och idealistiska arbetsplatser. Huvudpersonerna är fyra kvinnor. Spelplatsen är Danskt centrum för information om folkmord, och situationerna blir belysta ur alla fyras aspekter. Iben är ung och har haft psykiska problem. Hon är singel till skillnad mot goda vännen Malene vars man Rasmus reser Europa runt som IT-freak. Läs mer