När medierna diskuterar ungdomsprotester är det oftast 1960-talet och framför allt de omvälvande händelserna 1968 som står i fokus. Många av Nordamerikas och Europas metropoler skakades detta år av politiska protester. Den gången var det välfärdsstatens unga som vände sig mot konsumtionssamhället, imperialismen och globala orättvisor. Läs mer
Europa är ett lapptäcke av språk, sedvänjor och etniciteter, en verklighet som tyvärr i kombination med mänsklig destruktivitet ofta lett till konflikter. I italienaren Marco Balzanos nyutkomna roman Jag stannar här är det Sydtyrolen som står i fokus, den nordöstra delen av Italien eller den södra delen av den tidigare dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Läs mer
Göteborgs Dans och teaterfestival hann bjuda på en rejäl höjdpunkt innan denna pandemidrabbade ”biennal” tar ännu en paus fram till att punkt sätts i slutet av augusti med framför allt gästspel av Schaubühne Berlin. I augusti 2024 är det tänkt att biennalordningen skall vara återställd. Läs mer
Någon gång på 80-talet, efter Nordiska kvinnors tre Fredsmarscher 81-83, varav den mellersta gick till Sovjet, före glasnost och perestrojka, befann jag mig i landet på en teaterresa. En av våra äldre kollegor drabbades av hjärtinfarkt mitt under en föreställning och hans hustrus beskrivning av sjukhusverkligheten (i Moskva) han hade mött var inte att leka med.
Ändå fick jag för mig att tillkalla hotelläkaren ett par dagar senare, när jag kände mig lite vissen. Beskedet jag fick var:
– Your influenza is very bad, you have to go to a hospital.
– Nej! svarade jag. Under inga omständigheter! Då lät de mig vara, men jag kände mig ändå långt ifrån säker. Läs mer
Neapel benämns ofta som Italiens fattigaste stad, men här finns en stor litterär rikedom. Tydligast är Elena Ferrante, vars Neapelkvartett tagit världen med storm. Vid sidan om Ferrante finns bland andra Erri di Luca och Domenico Starnone, två internationellt framstående författare med ursprung i staden. Om Domenico Starnone har sagts att han döljer sig bakom pseudonymen Elena Ferrante, vilket förnekas. Mest har hans hustru, översättaren Anita Raja, gällt som Ferrante. Trista spekulationer som tar fokus från verket. Läs mer
Juni – Auschwitz-Birkenau – Att ens ta fram kameran på en sådan här plats känns vulgärt. Men jag gör det ändå. För jag förvånas över hur det kan finnas så mycket skönhet här, trots allt som skett. Som om inget skett. Jag tar även bilder på både sovbaracker och skorstenar, taggtrådsstängsel och vakttorn. Men det är bilderna på naturen som känns mest. Som om inget skett.
( Läs mer 
