Det är en fin höst för de läsare som gillar författarbiografier. För en tid sedan kom Colm Toibins magnifika Magikern, som handlar om Thomas Mann, uppburen, med en världsvid läsekrets och Nobelpristagare. Nu föreligger Elisabeth Åsbrinks likaledes storslagna biografi över Victoria Benedictsson, Mitt stora vackra hat. Läs mer
Med sitt omisskännliga tonspråk på sopran- och tenorsax har han utmärkt sig som en unik röst med nordiskt sound i musikvärlden i över 50 år. Den norske saxofonisten Jan Garbarek försatte i söndags publiken på Stora Teatern i en stämning av andäktighet. Länge har man fått vänta på att denne ikon inom den jazzorienterade världsmusiken skulle dyka upp i Göteborg och han kom för en eftermiddag med tre andra instrumentala världsstjärnor som fick stort utrymme att förtrolla med egna solon, särskilt slagverkaren Trilok Gurtu. Läs mer
Om man vill veta lite mer om vem Marilyn Monroe var, skall man läsa Joyce Carol Oats Blonde, som är en förtrollande skildring av en modern saga. Vill man veta en smula om JCO skall man se Stig Björkmans film och får porträttet av en människa av mycket enkel bakgrund som rört sig bort från alla sina realiteter för att leva i den litterära verkligheten, som inte heller duger utan där hon bollar med en rad ’alias’ hon kan leka med. Läs mer
I år fyller friskole – och skolpenningssystemet 30 år. På blott tre decennier har Sverige utvecklat världens mest marknadsvänliga skolsystem. Ingenstans kan vinst plockas ut så lätt från skattefinansierade skolor, en världsunik ordning som ogillas av majoriteten av befolkningen, men som hållits kvar av politikerna. Varför är det så? Läs mer
Tyske författaren Clemens Meyer (född 1977 och boende i Leipzig), skriver om dagens östra delar av Tyskland i noveller i samlingen De tysta satelliterna (2017), som utkommit på ellerströms. Snyggt översatt av Ebba Högström, och med förord, som möjligen borde varit ett efterord, av Måns Wadensjö. Läs mer
I ”Oceanen” låter Steve Sem-Sandberg en av upplysningens stora tänkare gå till rätta med sig själv.
Det är höst år 1765 och på ön Ile Saint-Pierre i Biennesjön i Schweiz vandrar filosofen Jean-Jacques Rousseau i skog och äng för att samla in, namnge och klassificera växter. Det linneanska systemet med sin knappologiska logik förefaller honom otillfredsställande. Han vill konstruera ett nytt system som är byggt på bilder och som inte appellerar till det logiska utan till det känslomässiga, upplevelsen av bilden ska vara som upplevelsen av blomman. Läs mer
I ”Under Ukrainas öppna himmel” vittnar ukrainska intellektuella om hur Rysslands brottsliga krig härjar deras land.
Samma dag som jag skriver den här recensionen kommer nyheten att Ryssland avser att anordna en folkomröstning i de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk, som befinner sig under rysk ockupation, och där folk nu ska få rösta om huruvida de önskar ansluta sina territorier till Ryssland. Putin och hans anhang i Kreml tänker alltså anordna samma skendemokratiska charad som för åtta år sedan genomfördes i det ockuperade Krym. Läs mer
I den här iscensättningen utspelar sig Vildanden i husets badrum, ett kaklat rum ur någon gammal HSB-lägenhet från efterkrigstiden som får scenbilden att påminna om Peter Weiss’ Marat/Sade: ett sjukhus, lika med ett sjukt hus, slitet, blött och det man på danska kallar ’klamt’, vilket betyder äckligt obehagligt, fullt av obegripliga beteenden för att inte tala om ovälkomna gäster. Läs mer
Regissören Mellika Melouani Melani har gjort sig känd för att sticka ut med sina uppsättningar och både överraska och oroa. När hon nu tagit sig an Bedrich Smetanas komiska opera Brudköpet har hon inte sparat på krutet för att rama in den rörande kärlekshistorien i ett folkloristiskt myller av unga och gamla som firar våren i en sorts orgiastisk yra med fylla och hångel. Men det är Matilda Sterby som är den stora behållningen. Läs mer
Staffan Julén gjorde en dokumentärfilm med Svetlana Aleksijevistj, där Nobelpristagaren åker runt i Ryssland och ber dem hon möter berätta om sina erfarenheter av och tankar kring begreppet kärlek. Sedan ville Julén göra en egen film på ämnet med svenska människor, och det gjorde han också. Han intervjuade en rad personer, mest ”okända” men även en del vi känner till. Och så blev det en ny dokumentär. Av de intervjuerna har Marit Kapla nu skrivit en bok, Kärlek på svenska, (samma titel som Juléns film) där hon snidat om berättelserna så det mest liknar poesi, precis som hon gjorde i sin Augustprisbelönade debut Osebol för några år sedan. Texterna är åldersindelade, mellan Alice Staffan 87 år, och Ebba 21. Läs mer